De beryktade politiska karikatyrerna av profeten Muhammed i den invandringsfientliga Jyllands-Posten har fått ett genomslag som ingen kunnat tänka sig. 4 månader efter publiceringen utbryter kravaller på flera håll i Mellersta Östern och i Europa. I Damaskus attackeras chilenska, danska, norska och svenska ambassaderna. Polisstaten Syrien (familjediktatur sen 1950-talet) förmår inte kväsa en demonstration som urartar…
I det under Syriens stövel liggande Libanon vidtar myndigheterna åtgärder för att skydda den danska beskickningen i Beirut, men ändå bränns den. Om ni klickar på rubriken kan ni läsa The Guardians ögonvittnesskildring från kalabaliken i Beirut.
Många försöker utnyttja situationen för att legitimera politiska mål som i normala fall skulle betraktas som oanständiga. Pipor skärs i vassen. Käpphästar rids. Det är ingen hemlighet att inte bara förvirrade miljardärer i grottor, utan också politiska kretsar i USA vill ha religionskrig och civilisationskonflikt och vänder sig om efter något nytt, nu när Sovjetunionen inte längre finns (och den verkliga rivalen äger statsskulden).
Gröna faran!
Jyllands-Posten försöker nu dölja sina avsikter bakom snack om yttrandefrihet – och det är förstås givet – men inte handlar demokratins press- och informationsfrihet om att redaktör på en liten provinstidning skall kunna vädra sina attitydproblem.
Och att upprördheten är stor världen över, är ju inte svårt att förstå. Och danske statsministern Rasmussens ofattbara och upp-repade oförskämdhet att inte ta emot de 11 ambassadörerna, gör ju inte saken bättre. Men i London och på många andra ställen bär maskerade demonstranter massproducerade plakat med hets och uppmaningar till brott. Exempel från London:
Butcher those who mock Islam
Slay those who insult Islam
Behead those who insult Islam
Kill those who insult Islam
Uppblandade med dessa finns andra, kanske intressantare, plakat – som detta från Beirut:
Damn your beliefs and your liberty
Vilket visar att inte bara Jyllands-Postens karikatyrer, utan också protesterna, till stor del är politiskt motiverade.
Etablerade muslimska organisationer i t.ex. Storbrittannien tar avstånd från plakaten och säger att extremister är i farten. Och Ekmelettin Ihsanoglu, generalsekreterare för Organisation of the Islamic Summit, med 57 medlemsstater, kallar protesterna regrettable and deplorable med tillägget:
Overreactions surpassing the limits of peaceful democratic acts ... are dangerous and detrimental to the efforts to defend the legitimate case of the Muslim world.
Och det är nog så sant som det är sagt. Lagliga demonstrationer och konsumentbojkott är legitima politiska metoder, men får gatu-våldet fortsätta, har de politiska kretsar som vill ha religionskrig och civilisationskonflikt vatten på sin kvar. Det kan bara skada alla andra.
Men regimerna i Mellersta Östern har anledning att sova oroligt - även sådana som tror att de skall utnyttja upprördheten för egna syften. Politiska protester mot dansk yttrande- och pressfrihet kan lätt vändas i politiska protester mot det egna landets korrupta och frihetsfientliga system…
I det under Syriens stövel liggande Libanon vidtar myndigheterna åtgärder för att skydda den danska beskickningen i Beirut, men ändå bränns den. Om ni klickar på rubriken kan ni läsa The Guardians ögonvittnesskildring från kalabaliken i Beirut.
Många försöker utnyttja situationen för att legitimera politiska mål som i normala fall skulle betraktas som oanständiga. Pipor skärs i vassen. Käpphästar rids. Det är ingen hemlighet att inte bara förvirrade miljardärer i grottor, utan också politiska kretsar i USA vill ha religionskrig och civilisationskonflikt och vänder sig om efter något nytt, nu när Sovjetunionen inte längre finns (och den verkliga rivalen äger statsskulden).
Gröna faran!
Jyllands-Posten försöker nu dölja sina avsikter bakom snack om yttrandefrihet – och det är förstås givet – men inte handlar demokratins press- och informationsfrihet om att redaktör på en liten provinstidning skall kunna vädra sina attitydproblem.
Och att upprördheten är stor världen över, är ju inte svårt att förstå. Och danske statsministern Rasmussens ofattbara och upp-repade oförskämdhet att inte ta emot de 11 ambassadörerna, gör ju inte saken bättre. Men i London och på många andra ställen bär maskerade demonstranter massproducerade plakat med hets och uppmaningar till brott. Exempel från London:
Butcher those who mock Islam
Slay those who insult Islam
Behead those who insult Islam
Kill those who insult Islam
Uppblandade med dessa finns andra, kanske intressantare, plakat – som detta från Beirut:
Damn your beliefs and your liberty
Vilket visar att inte bara Jyllands-Postens karikatyrer, utan också protesterna, till stor del är politiskt motiverade.
Etablerade muslimska organisationer i t.ex. Storbrittannien tar avstånd från plakaten och säger att extremister är i farten. Och Ekmelettin Ihsanoglu, generalsekreterare för Organisation of the Islamic Summit, med 57 medlemsstater, kallar protesterna regrettable and deplorable med tillägget:
Overreactions surpassing the limits of peaceful democratic acts ... are dangerous and detrimental to the efforts to defend the legitimate case of the Muslim world.
Och det är nog så sant som det är sagt. Lagliga demonstrationer och konsumentbojkott är legitima politiska metoder, men får gatu-våldet fortsätta, har de politiska kretsar som vill ha religionskrig och civilisationskonflikt vatten på sin kvar. Det kan bara skada alla andra.
Men regimerna i Mellersta Östern har anledning att sova oroligt - även sådana som tror att de skall utnyttja upprördheten för egna syften. Politiska protester mot dansk yttrande- och pressfrihet kan lätt vändas i politiska protester mot det egna landets korrupta och frihetsfientliga system…
4 kommentarer:
Kan inte låta bli att slänga in denna kommmentar från Washington Post:
No serious American newspaper would commission images of Jesus that were solely designed to offend Christians. And if one did, the reaction would be swift and certain. Politicians would take to the floors of Congress and call down thunder on the malefactors. Some Christians would react with fury and boycotts and flaming e-mails that couldn’t be printed in a family newspaper; others would react with sadness, prayer and earnest letters to the editor. There would be mayhem, though it is unlikely that semiautomatic weapons would be brandished in the streets. Fortunately, it’s not likely to happen, because good newspapers are governed, in their use of images, by the basic principle of news value.
Nu känner jag mig en smula obildad, men vem äger egentligen usas statsskuld? Saudiska kungahuset? Kina? Upplys mig!
Kina. Och Huset Saud har oljan.
blippie.
Statsskulden täcks genom budgetunderskott som i sin tur fungerar så att inkomsterna bokförs kronologiskt förskjutna i förhållande till utgifterna.
Det amerikanska näringslivet finansierar underskottet genom fordringar
Skicka en kommentar