Dagens Dagen

Är det bara jag som ser ett samband mellan de 3 huvudnyheterna i Dagens internetupplaga: Åke Green frias:

http://www.dagen.se/nyheter/artikel.asp?ID=100763

Biskop Arborelius säger med anledning av de nya riktlinjerna från Vatikanens Utbildningskongregation: "Det finns goda homopräs-ter":

http://www.dagen.se/nyheter/artikel.asp?ID=100695

Och slutligen Svenska judar skyddas av polis: antalet hatbrott ökar:

http://www.dagen.se/nyheter/artikel.asp?ID=100689

Bakgrund

Jonas Gardell kommenterar i Svenska Dagbladet vardagsverklig-heten bakom utvidgningen av lagen om Hets mot grupp 2003.

Klicka på rubriken.

HD upphäver lagen

Jag börjar med att citera ur Domskäl.

Lagen sid. 4: ”Enligt 16 kapitlet 8 § brottsbalken döms för brottet hets mot folkgrupp den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.”

Sid. 6: Berättar HD att enligt Konstitutionsutskottets betänkande 2001/02:KU23 sid. 36f skall särskilda regler inte gälla för ”pre-dikosituation” – vilket också var Riksdagens beslut i Västerås 1544…

Gärningen Sid. 6 längst ner: ”I det första av de avsnitt som åklagaren har åberopat i den justerade gärningsbeskrivning har ÅG kopplat ihop homosexualitet med uppkomsten av AIDS, i det andra avsnittet talat om sexuella abnormiteter – bland vilka enligt sammanhanget homosexualitet uppenbarligen inbegrips – som ”en djup cancersvulst” och om våldtäkt av djur i anslutning till ett bibelord i tredje mosebok 18:22-30 som inleds med ”du skall inte ligga hos en man som man ligger med en kvinna” [Bibel 2000. Kapitel 18 börjar i vers 1 och tabu-bestämmelserna i vers 6, men förmåga att läsa Bibeltext kanske man inte skall begära av en domstol], men som också behandlar tidelag. Med hänvisning till första korintierbrevet har han i det tredje avsnittet använt uttrycken gosseskändare, perversa människor och pedofiler när han har talat om homosexuella. Slutligen har han … talat om homosexualitet som något sjukt och att det är en frisk och ren tanke som har blivit utbytt mot en besmittad tanke.”

HD säger ”En utgångspunkt för prövningen bör . vara hur en åhörare till ÅGs predikan måste uppfatta den.” och fortsätter: ”En annan utgångspunkt att ÅG – när han gjort sina uttalanden – har handlat utifrån sin kristna övertygelse med syfte att påverka människors situation till det bättre och i enlighet med vad han uppfattat som sin plikt som pastor.”

Vilket HD sedan kritiserar: ”De nu avsedda uttalandena kan inte anses utgöra direkta uttryck för de ställen i bibeln som ÅG hänfört sig till och måste kunna bedömas utgöra kränkande omdömen om gruppen i allmänhet, även om han inte varit helt kategorisk och gjort vissa reservationer för att inte alla homosexuella är sådana som han kritiserar.

Svaranden ÅG har gjort gällande att hans uttalanden inte riktar sig mot homosexuella som grupp utan att de tar sikte på de beteenden som bibeln, enligt hans uppfattning, entydigt betecknar som synd.

HD Vad som framstår som den väsentliga grunden i uttalandena är emellertid den sexuella läggningen i sig, även om han egentligen avsett den utövade homosexualiteten. Det kan inte heller anses vara möjligt att dra en skarp gräns mellan läggningen som sådan och de uttryck som utgör det centrala i denna läggning.

Det får anses klart att uttalandena överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion beträffande gruppen homosexuella. ÅG har uppsåtligen spridit dessa uttalanden i sin predikan inför församlingen i medvet-ande att de skulle komma att uppfattas som kränkande.

Enligt den innebörd för 16 kap. 8 § brottsbalken som kommit till uttryck i motiven får uttalandena därför anses ha uttryckt missaktning för gruppen homo-sexuella.”

Här har HD avkunnat fällande dom. Men slutar inte här, utan gör först en genomgång av lagens förenlighet med religionsfriheten i Regeringsformens 12 kap. 1§ första stycket och konstaterar:

”Det är uppenbart att grundlagsbestämmelsen om religionsfrihet inte kan medföra att ÅG går fri från ansvar.”

Och fortsätter om yttrandefriheten i Regeringsformens 2 kap. 1§ första stycket 1, och säger:

”Det är inte uppenbart att grundlagskyddet för yttrandefrihet lägger hinder i vägen för att döma ÅG enligt åtalet (jfr 11 kap 14§ RF). Inte heller i övrigt hindrar grundlagen att han döms enligt ansvarsbestämmelsen om hets mot folkgrupp.”

Så saken borde vara klar. Sinkabirum!

HD konstaterar vidare på sid. 11 att den svenska lagen om hets mot grupp stämmer även med Europakonventionen (det vore underligt annars, eftersom utvidgningen 1/7 2003 kom till pga Sveriges anslutning till Maastrichtavtalet 10 år tidigare):

”Brottsbalksbestämmelsen om hets mot folkgrupp ryms i och för sig inom de ramar som Europakonventionen ger på angivet sätt (jfr 2 kap. 23 § RF).”

Men börjar då i stället svamla om Europadomstolens praxis (den har nämligen i sina domar skyddat förföljda kurders mänskliga rättigheter mot den Turkiska staten!!!), och om rekvisitet ”hate speach” – som inte omfattas av den särskilda lagen om hets mot grupp eftersom hate speach: uppmaning till fysiskt våld, anses ingå i brottsbalkens vanliga bestämmelser.

Därvid införs helt plötsligt mitt på sidan 11 ett helt nytt ”avgörande” apodiktiskt motiv:

”Det avgörande synes vara huruvida inskränkningen av ÅGs frihet att predika är nödvändig i ett demokratiskt samhälle, vilket innebär att en bedömning måste göras huruvida inskränkningen är proportionerlig i förhållande till det skyddade intresset.”

Men ”inskränkningen av ÅGs frihet att predika” återfinnes varken i lagen eller i åtalet. En definition hade varit på sin plats.

Vad menar justitieråden med ”inskränkningen av ÅGs frihet att predika”?

Och vilket är "det skyddade intresset”?

HDs slutsats blir att Europadomstolen – som alltså av justitie-råden berövas möjlighet och tillfälle att yttra sig över det internationellt sett intressanta prejudikatsfallet ÅG (hans uttalanden är nämligen exempellöst grova) – kanske skulle tycka att en månad i sinkabirum (mer har tydligen inte diskuterats av de 48 möjliga) skulle vara en ”oproportionerlig inskränkning” i Pastor Greens yttrandefrihet, men inte att Pastor Greens "yttrandefrihet" skulle vara en oproportionerlig inskränkning i utsatta och diskriminerade människors mänskliga rättigheter.

Var nu "inskränkningen" i Pastor Greens "yttrandefrihet" kom ifrån. Inte var det lagen och inte åtalet.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att det nu är fritt att säga vad som helst om vem som helst.

Lagen om Hets mot grupp är upphävd. Och Högsta Domstolen har lyckats med konststycket att både fälla och fria på samma gång.

HD har gjort en Svensson

Idag meddelas det att Pastor Åke Green från Borgholm, inte helt oväntat frikändes av Högsta Domstolen. I väntan på att den skrivna utlåtandet blir tillgängligt skall jag inte säga så mycket om det, utan hänvisar till Justitierådet Muncks uttalande i dagens Svenska Dagblad, att Pastor Greens utombibliska utflykter visserligen skulle ha fällts enligt svensk lag, men att det är HDs (alternativt Justitierådet Muncks) bedömning att Europadom-stolen (alltså någon annan) skulle ha friat! Ur SvD:

"HD:s ordförande justitierådet Johan Munck säger till SvD:s reporter:- Om man enbart skulle göra en tolkning av den svenska lagstiftningen så hade pastor Green fällts. Förarbetena är så tydliga så att det inte råder någon tveksamhet på den punkten.

Men med hänsyn tagen till Europadomstolen som har till uppgift att tolka Europakonventionen om mänskliga rättigheter, så kan vi inte göra annat än att fria.

En fällande dom hade nämligen inte stått sig i Europadomstolen, det är vi övertygade om. "

Men i så fall skulle ju Högsta Domstolen själv ha utgått från Europakonventionen, eftersom den är överordnad svensk lag, och prövat fallet Åke Green i enlighet med denna, och skrivit så i sina domskäl...

En som inte är helt nöjd är Amina Ek förståndare för Centrum mot rasism (klicka på rubriken).

Epithumía

Under rubriken finns en tänkvärd artikel från Los Angeles Times om kolonialkrigets drivkraft: Girighet.

Klicka, läs och förskräcks!

Leviticus 18.22 and 20.13

As to Leviticus 20:13, the context is Leviticus 18:22. Chapter 20 is later, a way of making the half-forgotten Taboos of Lev 18 into a political programme; Social Engineering. Utopia.

The Sachsen Spiegel of the Jews, as Dr Martin Luther rightly called it.

So it's about Lev 18. This chapter consists of a frame: the dreamed Conquest of yore, being the Return in late Persian times from Babylonia.

The Ezraic Ethnic Reform of 398 BC.

The contents within this frame seems to be some ancient cultic Taboos, maybe from the First Temple. Hence (probably) the name Levitcus - but it seems we don't really know who these might have been...

Taboos are material (persons, places, tissues and so on), irrational (no one in Antiquity ever dreamt of "explaining" them with triquines, or even of dating them) and lastly specific.

The Social legislation of 16th century Geneva and other cities is, however, abstract (= post Scholasticism), rational (academic Neo-Platonism) and general (= useful).

The one is made into the other by way of 3 categories:

Civil law, Ceremonial law and Moral law.

Now "moral" is a Scholastic Abstract Concept, not to be found in the Bible – it's 12th century. Moreover, there is no such division in the Bible.

Try dividing Lev 18 without getting odd bits to the side!

Now as to the meaning of Lev 18.22, I'm not sure that we will ever know what this was in 1st Temple days, if be.

The 2nd century BC Septuagint (LXX) says one thing and the 2nd century Vetus latina of course the same. The LXX:

kaì metà / ársenos / ou koimethese / koíten gynaikós. Bdélugma gàr estín.

And with / a male / don't put yourself in / the bed of a wife. "Impurity" is therein.

Which would suggest that there is something amiss with the bed: "Impurity" is therein. Not with the parties.

Now, who the parties were we don't know. Nor the wife. Levites?

There are various speculations that this might have something to do with sacral prostitution. But we don't seem to know.

The 9th century Biblia Hebraïca says something slightly different, but the text seems to be damaged; there must an im missing. And the custom of the Mazorets is not supplying even "obvious" faults.

They do not believe in Indo-European Integrism, the Sufficiency and Harmony of the Holy Scripture in the singular, fallen from the Skies.

The Mazorets believed that this Holy Writ has been altered so many times by unwise people, that we will spoil it irretrievably if we change one iota more.

The In-Sufficiency and Dis-Harmony if the Holy Scriptures. It goes like this:

v'et zakar / lo tishkav / mishk'vey (pl.) ishah; toevah hi (f.).

and with a male / do not lie / "the lyings down" of a woman; it’s an abomination.

Also, interestingly, the LXX bed is in the plural; bed-s (or "lyings down") in the Hebrew.

"The lyings down" is a conjecture because of the missing in. Otherwise it would quite simply be bed(-s) as in the LXX.

The 12 century Parisian Versio vulgata, that is in this case the monks at Saint Victor near Paris, who dabbled in Hebrew, changed the 1000 years old, very reliable, Latin translation with the help of the missing Hebrew im.

They also changed the verb koimaomai into commit, the LXX bed into coitus and the wife into an adjective; womanly – indicating endless lasciviousness…

The result is that the Versio vulgata says the following:

cum / masculo / non commiscearis / coitu femineo, quia abominatio est.

with / a male / don’t commit / womanly coitus, for it is an abomination.

So, however this is supposed to read, 12th century celibatarians changed it into Neo-Platonist abstinence.

Don’t commit womanly coitus! underpinning the 2nd Lateran (1139) teachings on Mandatory Celibacy for priests.

Say no more…

As to what Lev 18 once might have been, taboo-wise, no idea. The differences between the LXX and the Hebrew might simply be that the LXX is closer to the reality of the Ideal Society intended by the framing and redacting in Ezraic time of ancient 1st Temple Taboos.

So – accepting the idea that the original taboo once had something to do with sacral prostitution – the change of the plural mishkvey in the Hebrew to singular koíten in the LXX, might reflect the change from no longer existant sacral prostitution to something more domestic.

But there seems to be no way to know.

So for a conclusion of sorts; what we have are 4 different sayings.

The 1st Temple Taboos turned into the Social Politics of Persian inspired Ethnic Ezraism, the LXX domestic realities don’t go to bed with a man in your wife’s bed, its 2nd century Old Latin translation, the 9th Century Biblia Hebraïca missing im ”layings down”, and finally the 12 Century Scholastic manipulations of St Victor, promoting abstinence in the pro Mandatory Celibacy Parisian Versio vulgata.

But the LXX is both the very first translation - and as such a very valuable interpretation - and the very first assembled Bible.

The Biblia Hebraïca is a thousand years younger - and quite a lot happened in that Millennium: the intolerance of the Byzantine Empire (persecutions), the Integrism of Islam (trouble with the spoken Torah) the Ikonoklasm 726-843, and so on.

So I would go for the LXX: and with a male don't put yourself in the bed of a wife, (cultic) impurity is therein.

Quite useless.

Oh yes, incidentally, Leviticus 20.13 has never been applied in Judaism, only in the European 2nd Millennium from around 1200 on. Unsystematically at first and then more systematically in the Italian City States of the Renaissance.

By then of course, people were burnt at the stake, for someone in late 12th century Paris declared that Leviticus forbade the spilling of blod...

Fört över från Inclusive Church Forum (länk till höger).

Genesis 1-2

The Paradigm of a Mandatory Heterosexist Order of Creation in Genesis 1-2 is often heard today in American Calvinism.

It's to underpin the Maître Pierre Chanteur late 12th century reading of Romans 1.26-27, which makes me suspect that they actually know it doesn't hold water...

And it seems to be a totally new Paradigm, borrowed from Rome's ideas on a Complementarity of 2 opposite Genders, not seldom including heavy stresses on the sub-ordination of women.

But even in Rome this can't be much older than the idea of antagonistic genders itself, which is 19th century.

Industrialism, middle class, modernity.

This new Paradigm is unknown in Sweden and personally I have not encountered it before the year 2000, nor have I been able to trace it further than 1978; Don Williams: The Bond That Breaks: Will Homosexuality Split the Church? (haven't read it yet)

There are claims to a Karl Barth prehistory to some of it, though I would be very much surprised if there was anything like a paradigmatic reading there.

Also he should have been very well aware that Genesis 1-2 are two different stories, not one.

So my conclusion is that this is a 1970ies product of the post 1960ies Heterosexist Agenda.

Dr Dobson's child-beating Focus on the Family and such.

American anti-modern social politics in Biblical costume.

The mixing of State, Religion and Social Politics.

And to my mind Paul absolutely excludes the possility of any such interpretation in Galatians 3.26-29, saying ouk éni ársen kaì thelu, here is not male and female, denying the very gender-diffe-rentiation used in Genesis 1.27.

Galathians 3.26-29 doing away with (our) Ethnic, Social and Biological categories.

In the Congregation we are all one in Christ Jesus.

Also the Matt 19 reference to Genesis 2:24, which is part of this new Paradigm, is a bit odd, since Adam and Eve did not have any parents...

But, according to what I heard only the other week at the Queer Seminar, the Hebrew word used for "cling to" is used also in Ruth 1:17, when Ruth refuses to go back to her biological House:

... if anything but Death will separate me from thee.

So Ruth too "clings".

Ruth, by the way, is a fascinating story about some non kernel-family individuals (Naomi, Ruth, Boas) constructing a new House from nothing or next to nothing, themelves passing through most of the relevant structural roles (husband, wife, son, daughter) of the House in the process.

So this is about the wishes of the parties themselves, not about any pre-concieved law or Order - apart from the structure of the House itself.

And I cannot find any other model of husband and wife as the sole model for intimate sexual partnership in this, than just that: the expressed wish of the parties.

And personally, I have never read "in our likeness" as referring to bits, but always taken the "likeness" to be Personhood.

God has made us Persons, as God is a Communion of Persons, with the intent of communicating with us.

Fört över från Inclusive Church Forum (länk till höger).

Bängts senaste

Nej, jag talar inte om de nya direktiven för Roms prästubildning - de är inte officiella ännu... utan om en kommande julkonsert i Vatikanen.

Klicka, läs och njut!

Intellegent socialpolitik

Från civilisationens utposter når oss idag berättelsen om den stora Darwin-utställningen. Den får inga företagssponsorer. Ämnet är för känsligt i den anti-moderna socialpolitikens förlovade land.

Klicka, läs och njut!

I Lejongropen

I grandonkel Hiertas Aftonblad finns idag den näpna historien om hur fångar kastats i och ur burarna till Hussein den yngres män-niskoätande lejon.

Civilisationen går framåt!

Läs och njut!

The Company of Heaven

Kyrie Eleison Christe Eleison Kyrie Eleison

A Kyrie for the old heaven which must pass away,
contoured by Constantine and Calvin,
safety conscious and censorious,
requiring God to disapprove
what churches cannot cope with.

A Kyrie for the old earth
which must pass away:
its land raped,
its sea barren,
its air pregnant with death -
the wages of avarice,
the sour fruit of soulless dominion.

A Kyrie for us
in our disillusionment,
in our disbelief or overbelieving,
in our bondage to novelty,
our tolerance of iniquity,
our apathy to truth,
and all our pettiness.

Then I saw a new heaven and a new earth,
for the old heaven and the old earth had passed away.

There will be a new heaven and a new earth,
and an end to oppression and pain;
for the world is upheld by the justice of God
and the Lamb, not the lion, shall reign.

The company of heaven is diverse,
a tartan-coloured regiment of love;
the blind and deaf and mute take centre-stage
and those who once were lame begin the dance;
and silenced people tell tremendous tales,
and grieving folk are keen and free to laugh;
as ramparts of convention are ignored,
the time of understanding is begun.

The company of heaven is not thin,
for Jesus has requested them to dine
and sitting at the centre of the feast
he relishes the stories people tell.
There's food galore for those who never ate,
and finest wine for those who seldom smiled;
and Mary, satisfied the stocks will last,
delights to keep the party in full swing.

The company of heaven is not bored,
for Jesus asks that new songs should be sung
which perfect-pitched archangels first rehearse
and saints of every sort are keen to join:

Sanctus, sanctus, sanctus Dominus,
Deus omnipotens qui erat, et qui est,
et qui venturus est.

And counterpointing this ecstatic cry
gold harps are plucked and vibrant brass resounds
while children from the streets of every land
propel their ad-libbed praises through the air.

Hosanna to the Son of David.

The company of heaven is fulfilled,
it sees the flaws of earth in new relief
whereby courageous struggle, earnest prayer,
find purpose in the great eternal plan.
There every gross injustice undermined,
each cancelled debt and every hurt forgiven
are prelude to the jubilee of God,
when all that ever was shall be made new.

The company of heaven shall meet here,
for God has willed this earth shall be transformed
until its peace and politics and power
reflect the grace which bought the world to birth.
Then Christ, the sinless victim of our sin,
who loved and liberated us through death,
resolving every mystery and doubt,
shall vindicate God's will and ever reign.

Alleluia!

John Bell, Wild Goose, Iona.

Spamattack

Komminister Kalins Prästdeklaration har som bekant väckt en del uppståndelse. Rört om i grytan - och bra är det. Det finns mycket som dolt sig i vrårna i skydd av något slags missriktad "snällhet".

Det är dags att sådant kommer fram i ljuset.

Men, eftersom mycket i kyrkoorganisationerna handlar om en-samma och mobbade barns grundläggande behov av tillhörighet och beundran, väcker den nya uppmärksamheten mycken vrede, hos dem som väntat sig beröm och i stället får kritik och generade skratt.

Ett exempel är rubrikens spamattack mot Walentines upprop.

Dessa som driver denna militanta heterosexistiska anti-moderna socialpolitik från 1900-talets sista tredjedel, är mycket väl organi-serade inte minst på Internet. Och de har resurser.

Spannvis. Förtryck är lönande!

Bakgrunden är 1800 och 1900-talens omvandlingar, modernite-tens genombrott i industrisamhället. Världsbildens omorganisa-tion med antagonistiska kön, husbondeväldets avskaffande, kvinnans myndighet, rösträtt för obesuttna, lagskydd för minori-teter, religionsfrihet, osv.

Den heterosexistiska social-politiken; formuleringarna; pro-grammet, kommer från USA. Och är ett intressant brott mot, den i amerikanskt samhället heliga principen, om åtskillnad mellan Stat och Religion; mot 1st Amendment.

För denna militanta heterosexistiska anti-moderna socialpolitik drivs med "religiösa" argument; hämtade från för ändamålet kor-rumperade Bibel-versioner. En total sammanblandning av reli-gion och samhälle, som gårdagens post är ett exempel på, bland många.

Jag repeterar adresserna till de namlistor som nu finns till stöd för Kyrkomötets beslut om en officiell akt för Välsignelse av Regi-strerat Partnerskap:

För präster i Svenska kyrkan:

Institutet för Kontextuell Teologi i Lund
http://www.iktsverige.org

Anders Lennartsson i Glanshammar, Strängnäs stift
http://www.simonline-portfolio.com/namnlista/index.php

För alla:

Walentines Värld
http://www.walentine.com

Svenska kyrkans Ungar i Göteborg
http://www.svenskakyrkansunga.org/goteborg

Guds Vrede

Det gick inte så bra för de bruntonade i de nyss avslutade valen i USA. T.ex. gick det riktigt illa för flera Intelligent design-projekt.

Amerikas svar på Pastor Green, TV-evangelisten och gruvägaren Pat Robertson varnar idag för Guds Vrede och naturkatastrofer.

Klicka på rubriken, läs och njut!

Frågor och Svar

Jag för raskt över följande frågor och svar från ett utbyte på Karin Långström Vinges blogg (länk till denna till höger).

Sign Lars skrev:

Vilka 6 bibelställen anser du berör homofrågan?
Hur har dessa tolkats i kyrkohistorien enligt dig?
Hur menar du att tolkningen har skiftat efter 1950?
Har kyrkan någonsin accepterat utlevd homosexualitet enligt dig? I så fall när, hur och var?
Om kyrkan inte accepterat utlevd homosexualitet tidigare – på vilket sätt har då någonting förändrats post 1950 som du hävdar?

De 6 "klassiska" ställena som anges är Genesis 18-19 (handlar om gästfrihet. OBS! inte om våldtäkt), Leviticus 18:22 och 20:13 (tabun, är eg. samma ställe). Dessa 3 uppfanns av Pietro Damiani i Liber gomorrhianus c:a 1050.
Rom 1:26-27 (glossa av Clemens c:a 180). Detta uppfanns av Pierre Chanteur i De vitio sodomitico och Verbum abbreviatum c:a 1180.
1 Kor 6:9-11. Uppfanns av Thomas ab Aquino i hans Summa contra gentiles i 1260-talet.
Därtill alias 1 Tim 1:10, som inte har inte översatts lika med 1 Kor förrän i vår tid ;=)

Ställen som i verkligheten handlar om vad vi i dag kallar
Homosexuella människor: Hövitsmannen och hans slavgosse i Lukas 7 och Matt 8.
Bisexuella människor: David och Jonathan, Rut och Noomi, männen i Rom 1:26-27.
Transsexuella människor: Daniel, Aspenas, osv., den "etiopiske" hovmannen i Apg 8.

Detta är forskningens nuvarande framkant.

Efter 1955 har nya ställen uppfunnits, dock ingalunda i alla översättningar och språk: Dom 19 (aldrig tidigare läst, vad jag vet), 1 Thess 4:3-7 (från Lateranum II 1139 använt som "bevis" för det obligatoriska prästcelibatet), Judas brev v. 7 (dito som "bevis" för de karolingiska Skärseld- och Helvetes-lärorna).

Som ses av 1 Thess och Judas har en del ställen, som använts som "bevis" för numera obsoleta och oanvändbara läror, i vår tid i stället gjorts om till det helt nya begreppet "homosexualitet" - ordet är nu inne på sin tredje bemärkelse sedan det myntades 1869.

Detta gäller också ordet malakós i 1 Kor 6:9, som i 1000 år (och fortfarande i Öst och i New Catholic Encyclopaedia 1966) sagts betyda masturbation, alltså att säden spilles utan avlande avsikt (den enda ursäkten för ett sådant beteende enligt indo-europeisk filosofi).

I det medicinskt definierande Västerlandet blev som bekant masturbation osäljbar som Dödssynd i 1900-talet ;=)

Förändringarna handlar om en essentialistisk militant hetero-sexism i 1900-talets andra hälft.

Alltså ett helt nytt sätt att uppfatta världen.

Från 1970-talet argumenteras denna nya syn inom amerikansk Calvinism med "skapelseläran", en sexistisk protest mot det moderna samhällets jämlikhet, osv. inlånad från Rom.

Denna utläggs med hjälp av kreativa läsningar av de båda ska-pelseberättelserna i Genesis 1-2 som obligatoriskt heterosexuellt äktenskap, innebärande kvinnans underordning under mannen.

Då skall observeras att äktenskapet under 1000 år av akademi-kerna sagts vara ett sämre celibat för den som är svag i köttet!

Vi talar alltså om alldeles nya villoläror.

Detta är också anledningen till text-"bevisens" instabilitet; varje författare har sina förklaringar till vad inblandade "ord" egentligen betyder ;=)

Bakgrunden till allt detta är det alexandrinska idéarvet inom Europas vuxendagis i 2:a årtusendet. Det är för anti-kosmiska indo-europeiska filosofer i Alexandria som "sexualitet" var ett problem.

Och det handlar om hierarkiska läror om kön (fränt misogyna, jfr ordet "fittor" för "kvinnor" i Clemens glossa i Rom 1:26-27) sperma (denna är akademikerns själ och får inte "spillas", kvinnan har ingen sperma/själ), och instrumentellt frälsande/förtappande abstinenser.

Men det finns ingenting som tyder på att "sexualitet" i någon mening någonsin var ett problem vare sig i det gamla Israel eller Juda, eller ens i den Ezraiska reformens persiskt inspirerade tidevarv, och inte heller i Kyrkans 1:a årtusende.

Annat än för en och annan ny-platonistisk akademiker...

Det är emellertid just dessa som från 1100-talet - då vissa av deras skrifter allegoriserades som "forn"-kyrkligt stöd för nya ekkle-siologiska och sociala läror - har utropats till Kyrkans Fäder och Lärare. Det var de alltså inte i sin egen tid, snarare ganska marginella ;=)

Vad som händer i Karolingisk och efterkarolingisk tid är omfattande sexualiseringar av Buden och ett antal enskilda främst kultiska ord (II Budet), tillsammans förekommande flera hundra gånger i GT och NT.

Detta ändrar Bibelns varningar om egoism och girighet till abstinens och celibat.

Ändringarna införs i 1100-talets epokgörande bibelförfalskning, den parisiska Versio vulgata, en förändring av den då 1000 år gamla, mycket pålitliga, latinska översättningen från 2:a århundradets Nordafrika.

Renässansens folkspråksöversättningar är väsentligen parafraser av Versio vulgata. För även om herrarna tror att de översätter från byzantinska manuskript av den Allmänna grekiska texten, har de den teologiska traditionen från Versio vulgata i bakhuvudet, precis som jag har 1917.

Fosfor över Falluja

En film från RAI, italiensk TV.

27 minuter, engelsk speaker, delvis mycket otäck.

Il Tempo desinganna

Det finns nu bilder och intervjuer med medverkande soldater som talar om att USA använde kemiska stridmedel WMD; nämligen bomber med vit fosfor vid anfallet mot civila och motstånds-grupper i den irakiska staden Falluja i November förra året, ett och ett halvt år efter det olagliga anfallskrigets officiella avblåsande.

Det kan nu inte förvåna någon - varför annars inpackade journa-lister och mörkläggning?

Men i alla fall...

(klicka på rubriken)

Svenska Helsingforskommittén

Med jubiléumsnummret av Tidningen Expo (länk till höger) kom, påpassligt nog inför Åke Green-rättegången, en liten broschyr från Svenska Helsingforskommittén om Hatets språk - frågor och svar om hatpropaganda och yttrandefrihet.

Den behandlar - som man kan tänka - gränserna mellan yttrande-frihet och hets mot grupp.

Broschyren kan laddas ner i pdf från länken till höger, eller beställas konstnadsfritt via info@sh.se eller 08 - 791 84 45.

En kuriositet i sammanhanget är att ingen mindre än Pastor Greens försvarare, advokaten Percy Bratt är Svenska Helsing-forskommitténs ordförande och att Barbro Hedvall, ledarskribent i Dagens Nyheter, sitter i styrelsen.

Och DN krävde i dag - två dagar innan rättegången - på ledarplats Pastorns frikännande!

Under rubriken finns en länk till denna ledare - inte ens årtalen är rätt - men jag kan inte undanhålla er följande:

"Missakta betyder att värdera lågt. Men här kan det inte vara fråga om vilken låg värdering som helst. Det måste röra sig om ett hotfullt sammanhang, en låg värdering som syftar till att göra en grupp sårbar för angrepp.

Om inte tolkningen ges en sådan förankringen i hotfulla sammanhang blir det svårt att skydda yttrandefriheten. För vad kan inte sägas innebära missaktning? Och vem kan inte hitta skäl att känna sig kränkt?"

Vilket visar att ledarskribenten - vi får väl hoppas att det inte är styrelseledamoten Hedvall - inte har förstått vad det står i lagen.

De europeiska lagarna om hets mot grupp efter 1947 handlar inte om att känna sig kränkt, och syftar inte heller till att hindra att en grupp görs "sårbar för angrepp", utan handlar om att vissa - i lagen angivna - grupper historiskt sett har varit och fortsatt är utsatta för angrepp.

Kommentarer

I fortsättningen blir det endast registrerade användare som kan posta kommentarer.

Gustaf Lützen

Idag är det den dag Gustaf Adolph den store föll av hästen. Det var en stor dag ännu för inte så länge sen.
Jag tänkte skriva en del om det - men först skall jag ta mig ett långt varmt bad ;=)

Biskop Robinson i London

Jag fortsätter med engelska, nämligen med anteckningar från Biskop V. Gene Robinsons anförande i Saint Martin in the Fields (kyrkan vid Trafalgar Square) i går.

Gene Robinson valdes till Biskop i New Hampshire i USA för 2 år sedan (länk till höger), vilket har tagits till förevändning för mycket rabalder inom den Anglikanska kyrkogemenskapen. Han bor nämligen sedan 18 år ihop med ett mannfolk - och det finns det många - inte minst i USA - som vill förbjuda.

Vid biskopsvigningen representerades Svenska kyrkan av Biskop Krister Stendahl och Stockholms nuvarande Biskop Caroline Krook har inbjudit Gene Robinson till Stockholm i slutet av denna månad.

Det pågår sedan ett par decennier en maktstrid mellan en högljudd Calvinistisk minoritet i främst Amerika och Afrika, som vill göra om den Anglikanska kyrkogemenskapen efter konfessionella linjer, och kyrkans majoritet som vill fortsätta som hittills - vilket inbegriper fortsatt emancipation för socialt marginaliserade grupper; slavar, kvinnor och nu homosexuella kvinnor och män.

Not living is the worst thing

I attended a lovely service today put on by Changing Attitude at St. Martin's in the Fields. This is what I took away from the address after.

Gene Robinson began by talking about his traumatic birth, and early childhood illness resulting from a difficult delivery, and how his survival seemed to be miraculous to many who thought he would soon die after birth. How when he became Bishop his mother had suggested she had always thought that God ensured he survived for a reason, and this must be it.

He was a charming, intelligent, witty man, down to earth, short in stature, and came across as having a heart of gold. This was a very different man from the timid person who spoke across a satellite link to LGCM in Manchester two years ago. This was a man who had been transformed through his ministry as bishop, someone who had overcome his fear of death while facing very real death threats, who had been blessed to see people’s lives transformed by God through his ministry. He saw being gay as being a gift, and through that comes the gift of our knowing our need of God (cited Beatitudes).

We cannot regret being gay, lesbian and transgendered, if through that we also come to know God. This is not about a social agenda or axe-grinding. It is about witness to the greatness of God, which is what we are required to do. He quipped: “Some of my very best friends are straight people”. He had a fundamentalist upbringing, and there began his love for scripture; yet despite what his church was doing with scripture, God’s voice still manages to come through.

He recounted looking at Playboy with other school-boys, which set up his self-alienation and hiding. He had therapy to try and cure his sexual orientation, and subsequently was married to a wonderful woman, who knew about his desires, and they had a wonderful marriage. Eventually he felt that God was calling him out (cited Jesus telling Lazarus in the tomb to “come out”). He and his wife made a decision to be divorced. They felt that the only way to honour each other, as they had promised in their vows, was to let each other go (which was painful).

When they were divorced, they then celebrated the Eucharist together, returned rings, and asked each other for forgiveness. He was honest with his children. He has been with his partner for 18 years.

He referred to the sermon at his consecration, where it was stated that a bishop cannot be a symbol of the unity of the church – that together the bishops are a symbol of that unity, but that unity cannot consist in any one of them. In following his calling, he was aware that it is hard to know what is God’s voice and what is one’s own ego – discernment is needed, and that is why one must refer to one’s spiritual director in these matters.

The decision for selecting a bishop in ECUSA is taken by the diocese, unlike here; there are no external factors involved. The bishop is elected by both the laity and the clergy in two sets of ballots. He was elected by those representatives in his diocese, as their bishop, in accordance with his province’s rules.

Becoming a Bishop has changed his life. He talked about the death threats, his need for body guards, being approached in letter by a woman in prison as a result of his election, and the ministry to women in that prison that came out of that. His selection was about far more than just sexuality, and this has opened the doors of the church to many who are not gay, but who can see it as a sign that they too are included. People outside the church and in the gay and lesbian community saw something in the process that spoke to them of God’s love.

Talking about the death threats, he said that for us, as Christians, dying is not the worst thing – not living is the worst thing. Dying is not a reason to be fearful. Throughout scripture we are told, in Jesus’ words, “be not afraid”.

On the day he was consecrated bishop, nobody there doubted the presence of the Holy Spirit. Now, New Hampshire is the only diocese in the Anglican Communion that is not obsessed with sex. He is just the bishop – they have moved on now – it is about the Gospel. The church there is growing like crazy; they have lost some people, some big donators. People are now returning to the church after 20/30 years, they are receiving Roman Catholics (Ratzinger being elected Pope could be a huge benefit to the Anglican Communion); it is unbelievable. And they are drawing in people who have no connection with the church; not specifically gay and lesbian people, but young people with families who see an inclusive church. Rather than being bad for the church, it seems the church may well be a better church for inclusion.

He gave twelve items of advice.

1. Go beyond inclusion. We are baptised into the church, we are already in the church, and nobody can exclude us.

2. Act normal (not straight). Then people will see we are normal.

3. Work on your own stuff. It is not over when we come out, that is just the beginning. It is like coming out of Egypt and wandering in the wilderness for 40 years; there is a temptation to go back to the security of Egypt.

4. Offer your gifts to the church. We have gifts besides being who we are as gay people, and should pull our weight like everybody else.

5. Focus on other issues as well. We need to care for the poor. The sin of Sodom was neglect of the poor, orphans and widows; who are the real sodomites in our governments? Those who neglect the poor and marginalised commit the sin of Sodom. Do not neglect these scriptures, use what has been hidden within them.

6. Gently and quietly teach. Be patient and tell them what it feels like to be told “love the sinner, hate the sin”, or about being a “practicing” homosexual, “it’s OK to be gay but not practice” (asked what “practicing” means; had a humorous aside about when it starts to become practicing – living in the same house, sharing a room, sharing a bed, touching each other, etc.). At what point do we practice? Who has the right to assume that they know what it is we do in private? What happened with Jeffrey John put paid to the idea that the issue was about practice. You cannot separate sin from the sinner; you cannot separate out who you are; it is about who we are.

7. Connect with other “isms” – racism, sexism, etc. The oppressor wants us to argue rather than deal with the oppression. Together we become the majority. Straight white men have run the scene too long, and it is coming to a close, we all have a place at the table now.

8. We will not see the end of this struggle in our lifetime. That is fine, we know where it will end.

9. Be prepared to pay a price. Jesus tells us that it will cost us.

10. Learn to preach the Good News. Use opportunity to talk about God and how amazing He is.

11. Do your own spiritual work: Prayer Worship Discernment So that you can point God out (Told joke about what happens when you cross a Unitarian and a Jehovah’s Witness – goes knocking at doors, but when the door opens forgets why he’s there).

12. Keep focussed on mission. Not about sexuality, about bringing people to Jesus Christ. We have a story to tell. We know what it is like at the margins and to be at the heart of God. People want to hear this; they want to hear about our amazing God. This is our story.

Talked about when Peter and John went to the Temple, and the man at the Beautiful Gate. Peter’s “I have no silver and gold”. We have been made to sit at the gate, and forgotten that we belong inside. Jesus has made us walk. People will want to know where we get our joy and peace. We belong in the Temple, and that is where God wants to see us.

He then answered some questions. He felt that the Roman Catholic Church trying to tie in their problems with child abuse with homosexuality was abysmal. When asked what we should do when we are cursed and vilified, he responded “love them anyway”.

Apologies for any errors or omissions on my part, but this was from my notes & memory.

Michelle O'Brien

Romans 1.16-32

Romans 1 was only invented as anti-gay by Maître Pierre Chanteur (Peter Cantor for you lot) in late 12th century Paris. Up to then the general idea was that the gloss 26-27 was about "bisexuals" to us, exchanging what they had for what wasn't theirs. Likeways Johannes Chrysostomos around 400 was the first to interpret the "women" as tribades. Most others (all until J Chrys) thought they were – what the Alexandrian philosophers deemed – "used" improperly, from behind.

Modern Romans consists of 2 letters; Romans with additions and the Letter of recommendation for Febé (Rom 1.7-12 + 16.1-16+20b). There are 4 authors: Paul, Marcion around 140, Bishop Polycarp’s boys in Smyrna in the 150ies and Clement of Alexandra around 180 (= Papyrus 46).

What is used in today’s translations is not the eldest manuscript the p 46 (written 270-300) containing the Corpus paulinum (apart from the Pastorals + non Paulinian Hebrews), a book of the eldest type (simple fold), which was found unscathed in the late 1920ies, but mutilated (the outer 8 leaves missing) before going on the market, but the 5th century Byzantine harmonization.

Romans 1.16-23 according to the New Revised Standard Version 1989:

16 For I am not ashamed [ep-aisxunomai; same word as ten asxemosúnen in v. 27] of the gospel; (it is) the power of God for salvation to everyone [pantì = all] who has faith, to the Jew first and also to the Greek.

17 For in it the righteousness of God is revealed through faith for faith [ek pístews eis pístin = from faith to faith]; as it is written, ‘The one who is righteous will live by [ek = from] faith.

18 For the wrath [now, in a Paulinian context I would very much suggest that “Wrath” should be Grace instead; the Grace of God shows it self upon the unrighteous. The "wrath of God" is found only once each in deutero-Paulinian Ephesians and Colossians. I think “wrath” is an anti-cosmic change by Marcion (whom I think wrote Col and 1 Thess)] of God is revealed from heaven against [epí = for] all ungodliness [a-sébeian = im-pious] and wickedness [a-dikían = un-Righteousness] of those who by their wickedness [a-letheían = wrong-doing] suppress the truth.

The next passage verses 19-25 is emblematic of certain Jewish Hellenistic Wisdom literature. It is in reality the Alexandrian Museiwn’s explanation for idolatry; the peoples of this World having turned away from The Highest Being to Gods of their own invention (the Museiwn saw the gods as materialized Concepts, cf Shinto in Japan).

I do not know if this kind of thinking can be attributed to Paul himself, or whether it is a (somewhat heavyhanded) redaction or a substitute by Marcion or Clement. There is a great number of un-typical words in verses 19-32.

The imagery is Egyptian, somehow surprising perhaps in a letter for Rome - which this probably is, possibly having been found in Rome by Marcion, and at that date unknown in the East. The importance of the find prompting his own edition of the Letters of Paul.

I would explain the Egyptian flavour as coming from the 2nd Commandment: no idols, not worship them, not serve them.

As we know the anti-moderns claim (post 1978?) that this is Genesis 1-2 instead. Not very likely, I would say.

19 For what can be known about God is plain [fanerón = has made evident, shown] to [en = in] them, because God has shown it [efanérwsen] to them. 20 Ever since the creation of the world his eternal power and divine nature, invisible though they are, have been understood and seen through the things he has made.

So they are without excuse; 21 for though they knew God, they did not honour him as God or give thanks to him, but they became futile in their thinking [dialogismoîs = dialectic thinking, reasoning], and their senseless minds [kardía = hearts] were darkened.

22 Claiming to be wise, they became fools; 23 and they exchanged [éllaksan = changed] the glory of the immortal God for images resembling a mortal human being or birds or four-footed animals or reptiles [all Egyptian Gods].

In the following verses the translation exaggerates the words of the text, preparing for an anti-gay rendering of the gloss in verses 26-27.

24 Therefore God gave them up [parédwken = abandon, as in the Gethsemane scene] in the lusts [epithumíais = (material) desires as per the 10th Commandment] of their hearts to impurity [akatharsían = cultic impurity, 2nd Commandment], to the degrading [atimázesthai = dishonouring, verb] of their bodies [tà swmata, not sarx; Flesh] among [en = in] themselves, 25 because they exchanged [metéllaksan = ex-changed] the truth about God [tén alétheian toû theoû = God’s own truth, not the teaching of whomever] for a lie [pseúdei] and worshiped and served the creature rather than the Creator, who is blessed forever! Amen.

And worshiped and served the creature rather than the Creator, who is blessed forever! Amen. cf Deuteronomy 5.7-10.

Now, this first doxología makes me think that Marcion may be the father of verses 19-25. The second, more famous, doxología is the hopping one, found in 4 different places in the manuscripts, and often attributed to Marcion as it ends the Athos manuscript (about 800) - but it seems Tertullian says Marcion did not quote the second doxología in his writings.

The second doxología is found after 14.23 in Athos (maybe Marcion), after 15.33 in p 46 (Clement), after 14.23 AND after 16.23 in the Alexandrinus. Also, in some Byzantine manuscripts, it’s found after 16.24. This hopping about irrefutably discloses that the present Romans is a combination of several versions.

Then follows a gloss, to my mind by Clement of Alexandria about 180. It’s heavily pro-philosophy, but not anti-gay, as in today’s translations. The subject is, as always in philosophy, the spilling of semen for non procreative purposes; masturbation (“Every Sperm is Sacred”).

26 For this reason God gave them up [parédwken = abandon] to degrading [atimías = dis-honouring, adjective] passions [páthe. The choice of this word – of Passion fame – reflects the Alexandrian view that all passions are degrading; a-pathía is the Ideal]. Aí te gàr [Even] Their women [théleiai = cunts, not women. Not even the misogynic Pastorals ever use this word] exchanged [metéllaksan] tén [the] natural [fusikèn = according to nature; for procreative purposes] intercourse [xrêsin = use (by the men)] for tén [the] unnatural [parà fúsin = to the side of, besides].

Like Eschaton, parà fúsin is dative: to the side of, besides nature.

The Vetus latina, the Old Latin translation (2nd century North Africa) here gives extra naturam; besides nature. So this is not contra naturam; “against” nature, as changed in the pro celibacy 12th century Versio vulgata, and even less “un-natural”, which is a Scholastic abstract Concept.

It was a normative inversion ("natural" law) of the negative "nature" of the ancient Platonists, cf The Fables of Clement.

It may be noted that the Swedish “translation” for the contra of the Versio vulgata; “mot”, up to the beginning of the 20th century meant by, with, to the side of, in all but churchy texts.

Of course, the use of the scholastic concept “unnatural” in a 20th century translation is intentionally misleading.

27 and in the same way also the men [ársenes = males], giving up natural intercourse [tén fusikèn xrésin = the natural (i.e. procreative) use] with [tês = of the] women [cunts], were consumed [eksekaúthesan = burning – consumed is the result; the ashes] with passion [oréksei = lust] for one another. Men “committed shameless acts with men” [ársenes en ársesin tèn asxemosúnen katergazómenoi = males in males the shame (ful things) working] and received in their own persons [en eautoîs apolambanontes = fell back on themselves] the due penalty [antimisthían = dishonour] for their error [plánes = mis-take, NOT error].

The whole gloss correctly: 26 For this God abandoned them to dishonouring passions. Even their cunts exchanged the “procreative” use for the “non procreative”. 27 Likeways, also the males giving up the "procreative" use of the cunts, were enflamed by lust for one another. Males in males the shame (ful things) arose, and the dishonour of their mistake fell back on themselves.

Very graphic this one. The word tèn asxemosúnen; the shame. “the secret parts”, is the same as in the Taboos in Leviticus 18.

But note, that Paul himself contradicts this in verse 16: I am not ashamed!

Now, the use of a gloss is to alter the existing meaning of the phrase, either to “clarify” or to add something that is not in the text – and is understood not to be in the text!

This gloss makes the mildly Hellenizing wanderings of Paul or Marcion into a full blown Philosophical statement of the late 2nd Century Platonizing Alexandria.

I would suggest that the rest of the (modern) chapter 1 is from the disciplin freaks at Smyrna in the 150ies.

28 And since they did not see fit to acknowledge [this is funny: Kaì kathws ouk endokímasan tón Theón… Zerwick gives 2 alternatives; “put to the test, hence approve” or “see fit”, the NRSV chooses both! Correctly: And as they did not try] God, exein en epignwsei [which they had in knowledge, knew] God gave them up [parédwken, again] to a debased mind [adókimon noun = untrue, false, not genuine, mind, mind-set] and to things that [poieîn tà mè katékonta = doing what] should not be done.

29 They were filled with [peplerwménous, can’t find this but it's probably correct] every kind of wickedness [adikia = unrighteousness, injustice], evil, covetousness [pleoneksía], malice. Full of envy, murder, strife, deceit, craftiness, they are gossips, 30 slanderers, God-haters, insolent, haughty, boastful, inventors of evil, rebellious toward parents, 31 foolish, faithless, heartless, ruthless.

32 Oítines [whereas] They know God’s decree, that those who practice [poiaûta = do] such things deserve to die [Death as in Genesis 3; not being part of the Covenant] — yet they not only do them but even applaud others who practice them.

Now, verses 29-31 (close to alias 2nd Tim 3.2-4) are really impossible to translate with any certainty, because like all 2nd century Catalogues of Sins, it consists of isolated words without Context...

The New Revised Standard Version does rather well, but verse 28 is horrible.

Correctly: 28 And as they did not try God which they knew, God abandoned them to a false mind-set doing what should not be done.

__________________________
Text without Context is Pretext

Guds Välsignelse

Ett upprop mot Komminister Kalins Prästdeklaration finns på Walentines värld. Klicka på rubriken!

Jag knycker helt fräckt en kommentar av Bengt på Karin Långström Vinges blogg (länk till höger), som är mitt i prick:

"Yngve Kalins uttalande stämmer överens med vad Fri Modig kyrka står i samma fråga. Prästdeklarationen är ett rent kyrkopoli-tisk ställningstagande från en gruppering som säger sig vara opolitisk. Har noterat att Kalin själv är kommunpolitiker vid sidan om sin prästtjänst också och stödjer Alf Svensson."

Vad man kan konstatera när man ser Prästdeklarationen är att det är the usual suspects. Vägrarfronten. De som i 80 år har varit emot allmän rösträtt 1921, kvinnans jämställdhet, husbonde-maktens avskaffande 1928, hustruagans 1908, skolagans 1956 och barnagans 1964, kvinnans tillträde till Kyrkans ämbeten 1958, osv.

Själva Hr Kalins trumpetande i bladen om att Kyrkomötet är "politiskt" är nog. Själv är han förstås inte "politisk", när han är kommunalpolitiker...

Det är skillnad på differansen... När far super, är det rätt.

Granskar man signatärerna närmare ser man ett antal pastorat som ofta förekommer i platsannonser - och jag brukar kolla sån't efter en begravning i tidigt 1980-tal...

Där är också ett par, vilkas söner jag har känt. De lever inte mer.

Så det här gossarna är farliga inte bara för samhällsklimatet och för sina församlingsbors sinnesfrid (det är ännu mycket värre i fri-kyrkorna). Men det förstår de förstås inte alls. Heller.

Länk: http://deklaration.kalin.nu

Fallet Åke Green

Den 9 novmeber, som är onsdag i nästa vecka, är det dags för tredje omgången i fallet med den öländske pingspastorns predikan i pingstkapellet i Borgholm juli 2003. Det var ett upprepat brott; den gode pastorn hade hållit samma anförande i Ingatorp i februari 2001.

Man kan i dagens nummer av Tuffe Uffes husorgan Världen idag läsa flera artiklar i ämnet, sirade med långa citat ur FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen osv.

Dessvärre utmärks artiklarna av en långtgående okunnighet om religionsfrihet, yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter, liksom av en oförmåga att ta till sig, på vilka sätt europeisk rätt skiljer sig från amerikansk, och svensk rätt från europeisk.

Som det är nu, påstås flera gånger att lagändringen 2003 - som kom till till följd av Sveriges anslutning till Maastrich-avtalet 1993 - strider mot samma europeiska EU-rätt som krävde denna lagändring - vilken Sverige alltså tövade med i 10 år...

Kalmar tingsrätts fällande dom var utförlig och välskriven, Göta hovrätt (ökänd från Motala-målet och andra fall) tog däremot i sin friande dom inte upp åtalspunkten, mer än att i högsta förbifarten konstatera att "spridning" förelåg...

Men vad saken gäller, är inte att pastorn har citerat selektivt utan namns nämnande ur flera - sinsemellan oliklydande bibelöversätt-ningar - utan de reflektioner han därvid tillfogade ur egen fatabur.

Varken pastorn själv eller Världen i dag verkar förstå skillnaden.

Hovrätten svamlade om "avsikt" - ett säkert sätt att låta gärnings-män gå fria. Men konflikten mellan pastorns funderingar och lagen om hets mot grupp - som tillkom efter 2:a Världskriget på förekommen anledning - handlar inte om pastorns eventuella "avsikt" och inte heller, som Världen idag skriver, om huruvida någon utpekad (det är främst svenska riksdagens ledamöter, det) eventuellt känner sig kränkt av pastorns svada, utan om att den lille nynazisten med järnröret blir uppmuntrad.

Under rubriken finner ni en Brännpunkts-artikel från dagens Svenska Dagblad.