Jag för raskt över följande frågor och svar från ett utbyte på Karin Långström Vinges blogg (länk till denna till höger).
Sign Lars skrev:
Vilka 6 bibelställen anser du berör homofrågan?
Hur har dessa tolkats i kyrkohistorien enligt dig?
Hur menar du att tolkningen har skiftat efter 1950?
Har kyrkan någonsin accepterat utlevd homosexualitet enligt dig? I så fall när, hur och var?
Om kyrkan inte accepterat utlevd homosexualitet tidigare – på vilket sätt har då någonting förändrats post 1950 som du hävdar?
De 6 "klassiska" ställena som anges är Genesis 18-19 (handlar om gästfrihet. OBS! inte om våldtäkt), Leviticus 18:22 och 20:13 (tabun, är eg. samma ställe). Dessa 3 uppfanns av Pietro Damiani i Liber gomorrhianus c:a 1050.
Rom 1:26-27 (glossa av Clemens c:a 180). Detta uppfanns av Pierre Chanteur i De vitio sodomitico och Verbum abbreviatum c:a 1180.
1 Kor 6:9-11. Uppfanns av Thomas ab Aquino i hans Summa contra gentiles i 1260-talet.
Därtill alias 1 Tim 1:10, som inte har inte översatts lika med 1 Kor förrän i vår tid ;=)
Hur har dessa tolkats i kyrkohistorien enligt dig?
Hur menar du att tolkningen har skiftat efter 1950?
Har kyrkan någonsin accepterat utlevd homosexualitet enligt dig? I så fall när, hur och var?
Om kyrkan inte accepterat utlevd homosexualitet tidigare – på vilket sätt har då någonting förändrats post 1950 som du hävdar?
De 6 "klassiska" ställena som anges är Genesis 18-19 (handlar om gästfrihet. OBS! inte om våldtäkt), Leviticus 18:22 och 20:13 (tabun, är eg. samma ställe). Dessa 3 uppfanns av Pietro Damiani i Liber gomorrhianus c:a 1050.
Rom 1:26-27 (glossa av Clemens c:a 180). Detta uppfanns av Pierre Chanteur i De vitio sodomitico och Verbum abbreviatum c:a 1180.
1 Kor 6:9-11. Uppfanns av Thomas ab Aquino i hans Summa contra gentiles i 1260-talet.
Därtill alias 1 Tim 1:10, som inte har inte översatts lika med 1 Kor förrän i vår tid ;=)
Ställen som i verkligheten handlar om vad vi i dag kallar
Homosexuella människor: Hövitsmannen och hans slavgosse i Lukas 7 och Matt 8.
Bisexuella människor: David och Jonathan, Rut och Noomi, männen i Rom 1:26-27.
Transsexuella människor: Daniel, Aspenas, osv., den "etiopiske" hovmannen i Apg 8.
Homosexuella människor: Hövitsmannen och hans slavgosse i Lukas 7 och Matt 8.
Bisexuella människor: David och Jonathan, Rut och Noomi, männen i Rom 1:26-27.
Transsexuella människor: Daniel, Aspenas, osv., den "etiopiske" hovmannen i Apg 8.
Detta är forskningens nuvarande framkant.
Efter 1955 har nya ställen uppfunnits, dock ingalunda i alla översättningar och språk: Dom 19 (aldrig tidigare läst, vad jag vet), 1 Thess 4:3-7 (från Lateranum II 1139 använt som "bevis" för det obligatoriska prästcelibatet), Judas brev v. 7 (dito som "bevis" för de karolingiska Skärseld- och Helvetes-lärorna).
Som ses av 1 Thess och Judas har en del ställen, som använts som "bevis" för numera obsoleta och oanvändbara läror, i vår tid i stället gjorts om till det helt nya begreppet "homosexualitet" - ordet är nu inne på sin tredje bemärkelse sedan det myntades 1869.
Detta gäller också ordet malakós i 1 Kor 6:9, som i 1000 år (och fortfarande i Öst och i New Catholic Encyclopaedia 1966) sagts betyda masturbation, alltså att säden spilles utan avlande avsikt (den enda ursäkten för ett sådant beteende enligt indo-europeisk filosofi).
I det medicinskt definierande Västerlandet blev som bekant masturbation osäljbar som Dödssynd i 1900-talet ;=)
Förändringarna handlar om en essentialistisk militant hetero-sexism i 1900-talets andra hälft.
Alltså ett helt nytt sätt att uppfatta världen.
Från 1970-talet argumenteras denna nya syn inom amerikansk Calvinism med "skapelseläran", en sexistisk protest mot det moderna samhällets jämlikhet, osv. inlånad från Rom.
Denna utläggs med hjälp av kreativa läsningar av de båda ska-pelseberättelserna i Genesis 1-2 som obligatoriskt heterosexuellt äktenskap, innebärande kvinnans underordning under mannen.
Då skall observeras att äktenskapet under 1000 år av akademi-kerna sagts vara ett sämre celibat för den som är svag i köttet!
Vi talar alltså om alldeles nya villoläror.
Detta är också anledningen till text-"bevisens" instabilitet; varje författare har sina förklaringar till vad inblandade "ord" egentligen betyder ;=)
Bakgrunden till allt detta är det alexandrinska idéarvet inom Europas vuxendagis i 2:a årtusendet. Det är för anti-kosmiska indo-europeiska filosofer i Alexandria som "sexualitet" var ett problem.
Och det handlar om hierarkiska läror om kön (fränt misogyna, jfr ordet "fittor" för "kvinnor" i Clemens glossa i Rom 1:26-27) sperma (denna är akademikerns själ och får inte "spillas", kvinnan har ingen sperma/själ), och instrumentellt frälsande/förtappande abstinenser.
Men det finns ingenting som tyder på att "sexualitet" i någon mening någonsin var ett problem vare sig i det gamla Israel eller Juda, eller ens i den Ezraiska reformens persiskt inspirerade tidevarv, och inte heller i Kyrkans 1:a årtusende.
Annat än för en och annan ny-platonistisk akademiker...
Det är emellertid just dessa som från 1100-talet - då vissa av deras skrifter allegoriserades som "forn"-kyrkligt stöd för nya ekkle-siologiska och sociala läror - har utropats till Kyrkans Fäder och Lärare. Det var de alltså inte i sin egen tid, snarare ganska marginella ;=)
Vad som händer i Karolingisk och efterkarolingisk tid är omfattande sexualiseringar av Buden och ett antal enskilda främst kultiska ord (II Budet), tillsammans förekommande flera hundra gånger i GT och NT.
Detta ändrar Bibelns varningar om egoism och girighet till abstinens och celibat.
Ändringarna införs i 1100-talets epokgörande bibelförfalskning, den parisiska Versio vulgata, en förändring av den då 1000 år gamla, mycket pålitliga, latinska översättningen från 2:a århundradets Nordafrika.
Renässansens folkspråksöversättningar är väsentligen parafraser av Versio vulgata. För även om herrarna tror att de översätter från byzantinska manuskript av den Allmänna grekiska texten, har de den teologiska traditionen från Versio vulgata i bakhuvudet, precis som jag har 1917.
11 kommentarer:
Att Daniel och Aspenas skulle vara transsexuella har jag inte hört tidigare. Google var inte till någon särskild hjälp heller. Utveckla gärna.
Varför uttrycker du dig så tvärsäkert i dina slutsatser? Jag har mycket svårt att se att till exempel texten i Rut skulle ge stöd för varesig den ena eller andra slutsatsen om Rut och Noomis påstått sexuella relation. Att uttrycka sig definitivt om forskningens ståndpunkt verkar också oklokt, till exmpel med tanke på hur oeniga historiker tycks vara i frågan om huruvida homosexuella relationer som inte var tydligt strukturerade kring dominans/underkastelse förekom i den kultur där Paulus skrev sina brev.
Sedan skulle jag förstås vara intresserad av hur du lite mer strukturerat dekonsturerar tolkningen av Rom 1 som att all sex mellan personer av samma kön skulle vara synd, annat än att hänvisa till att den tolkningen är "uppfunnen".
Först måste vi komma ihåg att det är ö v e r s ä t t n i n g a r vi talar om.
Och att dessa i bästa fall är starkt färgade av översättarens teologi - ju mer desto mer han förnekar det.
Och vad man måste kunna tänka sig, är just att översättarens teologi inte "står", utan är inläsningar utifrån 2:a årtusendets föreställningar och begrepp, som alltså inte k a n stå, just därför att de daterar, är sentida - och alltså inte fanns när texten skrevs ;=)
Och jag räknar alltså inte med att de som identifierar text och tolkning, skulle kunna vara forskningens ståndpunkt i någon rimlig mening. Jag talar om de andra.
Att alla författare har skiljaktiga förklaringar har jag varnat för - och påpekar att detta inte kan betyda att de nuvarande lärorna är 2000 år, Kyrka, Tradition, osv.
Beträffande Rom 1, titta längre ner på sidan.
Sen har jag inte alls "påstått" något om Ruts och Noomis "sexuella relation.
Det är just en sådan inläsning.
Och Rut och Noomi måste Du kunna googla.
Du kan ju börja med ordet malakoì. Titta i Caragounis Homoerotik, sid. 51 not 86 och i New Catholic Encyclopaedia, art. Masturbation, där det på första sidan står en hänvisning till 1 Kor 6.9.
Sedan jämför Du 1 Kor 6.9 i RSV 1947 och Pater Zerwicks Grammatical Analysis of the Greek New Testament.
Sen kan Du kolla hur 1981 och 2000 skiljer sig åt för detta ställe ;=)
Och sen kan Du ta och kolla så många olika biblar Du kan få tag i...
Sen skall man vara mycket försiktig med kulturella argument.
De är nästan alltid inläsningar ;=)
Weee, 5 svar. Tackar :)
Jag är helt överens som att översättningar alltid är färgade av översättarens olika uppfattningar, en effekt som blir tydligare ju större det kulturella avståndet är mellan ursprungsförfattaren och översättaren.
Jag menar att formuleringen "ställen som i verkligheten handlar om vad vi idag kallar homosexuella människor" antyder att det skulle vara styrkt i den mån historiska fakta kan gå att styrka att det fanns en sexuell aspekt av dessa relationer. Skulle jag ha valt formulering skulle jag nog istället säga "ställen som möjligen handlar om vad vi dag...". Jag har läst och hört flera utläggningar om dessa par, och jag tycker till exempel att det finns mycker mer som tyder på att David och Jonatan hade en sexuell relation än att så var fallet mellan Rut och Noomi.
Jag skall leta på din sida efter tankar om Rom 1.
Caragounis pamflett ger jag inte mycket för. Tor Billgrens kommentar Gubbfantasier om hur andra har sex tycker jag var träffande.
Skillnaden i översättning av 1 Tim 1:10 mellan NT86 och Bibel2000 uppseendeväckande, ja. "perversa" har blivit "män som ligger med män". Att det var någon skillnad mellan 81 och 2000 med avseende på 1 Kor 6:9 minns jag inte, jag har inte någon 81a tillgänlig här för närvarande.
Vad du menar med uppmaningen att man skall vara försiktig med kulturella argument förstår jag inte riktigt. Skulle det vara en nackdel att försöka förstå den kultur i vilken en historisk text skrivits och sedan använda den kunskapen för att argumentera för en eller annan tolkning?
Nej, men att det ofta inte blir så, utah att "kulturen" används för att bekräfta vår tid och våra fördomar.
Som när vi läser in 1800-talets föreställningar om antagonstiska kön i Bibeln och i förlängningen tolkar malakoì som kvinnliga, och därmed som o-manliga, och därmed som passiva bögar...
Man skall inte vara rädd för motståndarna!
De är räddare - och Chrys berättar att malakós har använts för masturbation och det så eftertryckligt att ordet i dag i nygrekiska betecknar masturbation för både kvinnor och män.
Vilket alltså torpederar hans resonnemang om "homosex", men det förstår han inte ;=)
Och detta föregår alltså schismen 1054, eftersom vi har samma felaktiga masturbationstolkning i Väst.
Ordet i sig betyder alltså mjuk, i överförd bemärkelse "slapp".
"Män som ligger med män" är en alldeles ny förvanskning av Dr Calvinus' beryktade "känna i biblisk mening"; syngenåmetha autois i 1 Mos 19:5.
Denna 1500-talsabrovinsh avslöjades 1955 av en DS Bailey, vilket ledde till att de 48 referenserna till Sodom i GT och NT rättades från sex till materiellt.
I stället uppfanns n y a ställen för att rädda Dr Calvinus' numera avslöjade lögn: Dom 19-21, 1 Thess 4:3-7 och Judas brev v. 7.
Dessa har alltså inte lästs som anti-gay "bevis" före 1970.
Och den sista statliga Bibelkommissionen förde sedan över sitt "ligga med" i 1 Mos 19:5, till Dom 19:22, 1 Kor 7:9 och alias 1 Tim 1:10.
Av någon anledning lät de Rom 1:26-27 vara...
Sen är det alltså p e r s o n e r som Paulos talar till i 1 Kor 6:9-11, medan 1981 översätter med a b s t r a k t a begrepp (sådana finns inte före 1100-talet).
En del av dessa blir personer igen i 2000.
Det är alltså på intressanta ställen stora skillnader mellan 1981 och 2000 - vilket inte redovisas.
Slutsaten av alltihop blir att det är de ideologiskt o-intressanta ställena, som alltjämt översättes korrekt efter 2:a århundradets gamla pålitliga Vetus latina ;=)
Genialt. Männen i Romarebrevet är givetvis BIsexuella. Det har jag inte insett förrän nu...
Nä! Vi är ju så itutade en massa skräp att det tar en himla tid att tänka om'et och inse att verkligheten måste vara helt annan.
T.ex. bygger alla nutida påståenden om dåtidens Judendom som homosexfientlig på att det i n t e finns några sådana uttalanden från dåtida rabbiner osv!
Bara stackars filosofiske Filon av Alexandria, som försökte blir accepterad av sina anti-judiska kollegorna vid Museion och dubbelförrädaren "Flavius" Josephus, född Cohen.
Jag vet inte annan akademisk disciplin, där ett sådan resonnement skulle tillåtas.
Skicka en kommentar