fredag, juni 16, 2006

Leviticus 18:19-23 - the LXX version

For your edification I will now post the (probably Cultic) Taboos of Leviticus 18:19-23 in Greek, Latin, KJV and the French 1955 Bible de Jérusalem – the only translation where the word “Bed” actually occurs…

This is to give you an example of what has happened to the Sacred Texts of the Old and New Testaments in 2nd Millennium European platonizing Academia, and to show something of how this accommodation to the Social Policies of the Powers of this World has been achieved, from Ezraic times (398 BC) to the present – and continuing…

You are to look for the 3 Beds. They stand in verses 20, 22 and 23. I mark them blue for identification Bed.

Explanations:
I mark what I think are probably Ezraic glosses with red,
Yellow marks the dittographic gloss in the latter part of verse 23 (repeating the first part of the verse ;=)
Underlined are different words from those of the Greek Text, that is changes deliberate or no,
Bold words are added by the translators,
I mark green what are correct translations.
Greek words appearing in transcript in a translation mean that the translators somehow jumped them.

As the interpretation (admitted or no) of the Bible generally, the reading of the Taboos of Leviticus 18 depend on having some knowledge of the cultural and intellectual millieu of these pre-modern Sacred texts.

Koítän; the Bed, was the only bed found in most Households in Antiquity, being reserved for Master and Mistress. Well into the 17th century, male Household members generally slept on cots or mattresses on the floor, if not on the roof, and later – in colder climates – in basements or attics.

tetrápoun is probably kynä; a bibasthänai, that is "strong" or well endowed, male Temple prostitute, who spends his life on 4 legs… Nothing to do with later “bestiality”, but Cult; II Commandment; ... Don't have, don't worship, don't serve!

Here comes the Text - and again, you are to look for the 3 Beds.


The LXX Greek of the early 4th century Codex Vaticanus, according to Brenton 1852:

19 Kaì pròs gunaika en xårismå akatharsías autäs
ouk eiselísä, apokalúpsai tän asxämosúnän autäs.

20 Kaì pròs tän gynaîka toû pläsíon sou
ou dåseis Koítän Spérmatós sou,
amarthänai pròs autän.

21 Kaì apò toû Spérmatós sou ou dåseis latreúein Árxonti,
kaì ou bebälåseis tò ónoma tò Ágiån,
egå Kúrios.

22 Kaì metà ársenos ou koimethäsä Koítän gunaikeían,
bdélygma gàr estín.

23 Kaì pròs tän tetrápoun ou dåseis tän Koítän sou eis Spermatismòn,
ekmianthänai pròs autó.
Kaì gynä ou stäsetai pròs pân tetrápoun bibasthänai;
mikstaròn gàr esti
.

Gynaikeían in verse 22 is actually not in the Vaticanus, but Brenton accomodating to the 12th century Parisian Versio vulgata of the Scholastics, who exchanged the noun "wife" for an adjective - which, however, does not change the Greek reading... it's still the bed of (the) wife.


My own translation of the same Taboos (2006-06-13):

19 And you shall not approach a woman who has gone aside
for the cleansing of her impurity, to uncover her secret parts.

20 And to the woman of your Neighbour,
you shall not give your Seed’s Bed.
You miss the mark thereby.

21 And of your Seed you shall not give to the worship of the Mighty,
and you shall not profane the Name of the Holy.
I am the LORD.

22 And with a man you shall not lay yourself in the Bed of a wife.
Impurity is therein.

23 And to no quadruped shall you give your Bed to get children.
you dishonour thereby.
And a wife shall not give herself to the strong quadruped
:
it is mixing.

Note, that verse 21 talks of the Mighty One and of the Name of the Holy One, of God: I am the LORD. No mention of a lesser god Moloch, even less of "going trough the fire"....

And remember Ezraic verse 24, which concludes verses 19-23:

Mä miaínesthe en pâsi toútois,
en pâsi gàr toútois emiánthesan tà éthnä, à Egå eksapostéllå prò prosåpou umån


Do not dishonour yourselves with any of these;
for in all these the Nations were dishonoured, which I drove out before your face…

Which expresses the Social Policies of the Persian inspired, Ezraic Ethnic cleansing, in the guise of the imagined Conquest of yore.

måndag, maj 08, 2006

Kardinal Martini tänker högt

Det rapporteras i bladen att förre Ärkebiskopen av Milano, Kardinal Martini, har uttalat stöd för användandet av kondomer för att förhindra spridning av HIV-viruset mellan gifta.
Detta är förstås kardinalens egna funderingar, helt oförenliga med Roms sexualpolitiska läror, som är upphängda på den gnosti-cistiska föreställningen om en identitet mellan samlag och avlelse.
Every sperm is sacred... som Monty Python sjunger.
Under rubriken finner ni ett antal kommentarer på Titus 1:9 en blogg som drives av en anti-modern teolog i Episkopalkyrkan; USAs anglikanska kyrka.
Klicka och läs!
P.S. Titus 1:9 har ett antal "älvor", som av och till plockar bort kommentarer utan synbar anledning (medan en del ganska otäcka får stå kvar...). Här gäller det t.ex. ett flertal utljutelser av pseudonymen CatholicReader. På så vis har nuvarande kommen-taren nr 1. kommit helt i oordning, den borde komma ett gott stycke längre ner.

lördag, april 29, 2006

Pengar ljuger inte

Sedan ett kvarts sekel finansieras det anti-moderna anloppet på Episcopal Church of USA; den anglikanska kyrkan i USA och även på andra traditionella kyrkor i Nordamerika och världen, av personer som syftar till ett teokratiskt styre (googla på Theonomy!) och en återgång till samhällsförhållandena innan medborgarrättsrörelsernas genombrott från 1950-talets mitt genom Brown versus Board of Education, Rosa Parks, Martin Luther King, osv.

Detta börjar nu uppmärksammans mera allmänt, och kan studeras i en officiell rapport från Stiftet Washington under rubriken.

Andra som skriver om detta heta ämne just nu, är Thinking Anglicans, Father Jake stops the World och Political Spaghetti (länkar till höger).
Talk to Action skriver om detta på heltid.

fredag, april 28, 2006

Gospel of Judas på amerikanska

Hittade just detta på en blogg som heter Gladly Suffering Fools via Bad Alice.
Klicka och läs!

lördag, april 22, 2006

Först Pride i Borgholm... och så nu detta!

Kyrkans Tidning meddelar att äktenskap ingåtts i Toronto, Kanada enligt 1 kap. 7 § IÄL:
Äktenskap som ingåtts utom riket enligt främmande lag anses giltigt till formen, om det är giltigt i den stat där det ingicks.
Men det står inte på familjesidorna...
Klicka på rubriken!

fredag, april 21, 2006

Roots

Obadiahslope wrote: ”The critical area of difference IMHO is the doctrine of revelation and the place of scripture.”
Now, these are Indo-European concepts, not Biblical ones. They come from the anti-Cosmic Hellenistic Philosophy of old Alex. Cosmos is created by the Demiourgos, the Soul/sperm of man (women don’t have sperm and consequently no souls) is im-prisoned in the Dust of the Vale of Tears.
Real reality is somewhere else; in the World of Ideas.
“Revelation/Salvation” of this “truth” (which is Absolute Truth!) is either direct or by a Holy Scripture in the singular, singularly fallen from the skies.
This explains how Nigerian Archbishop Akinola can say to Peter Boyer of The New Yorker that he “knows” the “mind” of God. The small “nous” of man has direct access to the big Nous of The Highest Being, through “revelation”.
The idea of a "sufficient" and "harmonic" Scripture in the singular, being in it self “revelation” and leading to “salvation” is not how the Church sees her holy scriptures in the plural.
To the Church, the holy scriptures are not “revelation/salvation”, but witnesses. They witness to the good Works of the Holy Spirit in God’s good Creation, in the Lives of humans and in the Congre-gation.
Further, to a Lutheran tradition, “the Word of God” is the spoken word; preaching, not the print. The same goes for Hebrew and Arabic; kitav/b being the word written, Koran referring to the real thing; the spoken word; the address.
The 1593 Church of Sweden Confessio fídei says in its 1st article, that it’s the “writs of the holy Prophets, the holy Evangelists and the holy Apostles”, that are God’s word written. This is a rebuttal of the Calvinist formula “the Prophets and the Apostles” (anta-gonistically) referring to (a shortened) OT and NT.
Other scriptures are not in themselves “canonical”, leaving both the Books of Mose (not being written by Moses, who is not a Prophet) and the late OT Hellenistic deutero-canonical scriptures – “apocrypha” to Calvinism (we put these together in a section of their own between the OT and NT) – and the 2nd century NT deutero-canonical scriptures into social disciplining – "canonical" to Calvinism – in a middle ground, where they are appreciated for their merits, not for their Errors (subordination of women and slaves, and so on).
To which one must add the Indo-European concepts of “law” and “works”. “Law” in our Bibles is a corruption of Tradition. Judaism never was about law. Only Calvinism is legalistic.
Calvinism continues the anti-cosmic Indo-European Academic teachings of a Salvation from the Prison of the Spirit in the Dust of the Vale of Tears of the Demiourgos, to The Highest Being through Merit achieved by Works of Law.
Karma and Mocksha.
Lutheranism rejects both the Works of Rome and Calvinism. Only that which is necessary for Salvation is necessary for Salvation! If anything not necessary is claimed to be, it must be rejected flatly!
To the Bible Creation is God’s good work – and only the works of God are Good works. The Bible witnesses to the good works of God – and is to be read, loved and cherished.
And not least; correctly translated ;=)
(överfört från Father Jake's blog)

söndag, april 16, 2006

Dagens fundis

En insändare i Piteå-tidningen berättar hur allting hänger i hop, två veckor för sent.
Utvecklingsteorin är fel. Kristna måste få skadestånd.
Klicka, läs och njut!
Jag hittade minsann inte detta själv, utan fick det snällt i e-posten av Ingemar (länk till höger)

fredag, april 14, 2006

Altar

Her er eit helga altar
for alle som ynskjer be.
Mange har sökt inntil det
og tagalle böygt sitt kne.

Vi og kjem framåt med hjarta fullt
og snur oss den same leid.
Vi vill berre ynskje for all som ber:
Å Gud, ver til for dei!

Dei må ikkje tru på deg fåfengt.
Gjev deira böner held.
Gjev dei får finne dei kjaere som kvarv
i döden djup kveld.

Gjev han er til, den freden
dei vonar å nå til slutt,
femnast av den må alle dei
som bad om det sårt og trutt.

Ja, der må vera ei open dör
for alle som heim vil snu!
Hjarta er fult av bön i kveld
for alle menneskes tru.

Halldis Moren

onsdag, april 12, 2006

Tradition

Children, I have something to tell you about the Law. It isn’t.
The word nómos may very well mean “law” in Academic Greek, the artificial Greek of Platonizing Academies – what do I know? But in the theological/technical lingo of the Septuagint and the NT, it doesn’t. It means “Tradition”.
Something that is passed on; given.
The same root occurs in kläronómo; to take ones lot in the Kingdom, to share, being part (for instance in 1 Cor 6.9-11).
Which is not about “inheritance” in a Canon law sense, because “property” did not exist before the “natural” (= idealistic, that is un-natural) legal theories of the 13th century.
The Inheritance belonged eschatologically to the House/Family/ Clan – that is over Time. Not individually to the person (who wasn’t defined as an “individual” before Modernity). Thence “lot”. It’s temporary.
And then we give away to the next generation. Tradition.
“Fiddler on the Roof.”
That tradition has been turned around to mean something un-altered, immovable received from “Fathers”, is a sign of what happened to Christianity in 2nd Millennium European Academia.
Idealism. Legalism. Works.
The loss of a sense of Time, the Time of Creation; of the sanctity of God’s Very Good Creation.
Speaking of Works, we all “know” for a received fact, that Judaism is legalistic and that the Pharisees were Bad. It ain’t true. Judaism never was legalistic, nor were the Pharisees legalistic in our (post 16th century Renaissance) understanding of the word (they certainly were more so than the vast majority in their own day).
The ethos of Judaism is not Merit; Qualification, as per Indo-European Philosophy, but an Accompaniment, something to go with being part.
To break a rule, to transgress, to trespass, is not to “sin” in a 12th century sense.
Judaism does not do Sin.
The LXX word translated as “sin”; amartía is what you do in Long Bows; you step over the line. This makes the arrow miss the mark – it will pass above and beyond!
We fail because we try too much. Not the other way around.
So, whenever you bring out the Good Book: forget “Law” – it’s Tradition.

tisdag, april 11, 2006

Nyttan av bön, eller Abstinens kan ge dig astma, säger Gud

En utskrift av en intervju från CBS News med den amerikanske guldgruve- och TV-kanalsägaren och pastorn Pat Robertson.

(fast hostan verkar inte riktigt bra ;=)

måndag, april 10, 2006

Förväntad livslängd

Diktatur, inkompetens, korruption och otillräckligt hälso- och sjukvård gör att skillnaderna i medellivslängd ökar mellan världens länder.
I dag skiljer det mer än 50 år mellan kvinnor i Zimbabwe och Japan, t.ex.
BBC har artikeln under rubriken.

Falska lärare

Politisk Calvinism är ett stort och alltmera farligt samhälls-fenomen. Även i Europa försöker människor blanda samman religion och politik, som Bängt XVI gjorde vid en audiens för företrädare för Europeiska Folkpartiet, EU Parlamentets center-högergrupp, där bla de svenska Moderaterna är med, härom veckan.
Garry Wills professor emeritus i historia vid Northwestern University skriver en artikel i New York Times om nutidens amerikanska missbruk av Kristendomen för politiska ändamål.
Klicka, läs och begrunda!

lördag, april 08, 2006

Förspråk

Ur Gustaf I:s Bibelöversättning 1541:

Förspråk på S. Pauli Epistel til Philemon.

Thenna Epistel giffuer före itt mesterlighit liufflighit Exempel om Christelighen kärleek, Ty här see wij, huru S. Paulus vndfåår then fattigha Onesimum, och fördagtingar honom för hans Herra ganska kärligha, och steller sigh icke annars, än som han hadhe warit then samma Onesimus, som brutit hadhe.
Doch gör han thet icke såsom medh wold eller twång, som han wel hadhe mått, vthan läter fara sin rett och macht, ock skal haffua sin rett fördragh. Lijka som Christus giordt haffuer medh sin fadher, så gör ock Paulus medh Philemon för Onesimo. Ty Christus haffuer ock låtet fara sin rett, och offuerwunnet sin fadher medh kärleek och ödhmiukt, at han moste affleggia sina wredhe och godha rett, och tagha oss til nådher för Christi skul, som så alffuarligha legger sigh vth för oss, och tagher sigh thet så när om oss.

Lilla Fridolf och Selma får nobben

Engelska sk evangelikaler, dvs calvinister, har delvis stora problem med kvinnor, mycket stora problem med muslimer och klarar inte alls av trans- och intersexuella. The Church of England Newspaper berättar i senaste numret om en broschyr som utarbetats av Evangelical Alliance och någonting som kallar sig Parakeleo Ministry, med anledning av att engelska transsexuella sedan i november kan byta personnummer...
Det gäller nu att varna pastorerna så att de kan mota Ole i grind - och särskilt Ola ;=)
"Keith Tiller . director of Parakeleo Ministry . says it seeks to uphold biblical values to the transvestite, transsexual and trans-gendered community."
“The booklet has a number of frequently asked questions for people coming at this subject with no experience, and also explains the political and legal situation, as well as pastoral guidelines for churches."
Sug på den en stund: To uphold biblical values to the transvestite, transsexual and transgendered community...
Om det inte vore så gräsligt, skulle det vara rätt kul att vara en fluga i taket och se reaktionen när Selma och lilla Fridolf blir nekade vigsel, med anledning av att pastorn tror - men inte vet - att Selma är en Selmer ;=)
Klicka och spy!

Att vandra i någon annans mockasiner

Sydsvenska Dagbladet berättar i dag om Katarina, som klippte håret kort och klädde sig i manskläder...

Läs och fundera!

tisdag, april 04, 2006

Det rör sig under stenarna

... och nu börjar saker krypa fram som varit fördolda för den stora allmänheten.
Regeringens extramiljoner till historisk forskning om vårt nära förflutna börjar nu ge ifrån sig resultat. Dagens Nyheter berättar om hur tyska raslagar, de sk Nürnberg-lagarna, tillämpades i Sverige av svenska myndigheter, inklusive präster och domstolar.
Och det är inte att förundra sig över, för de svenska raslagarna var enligt förståsigpåarna värre än de tyska.
Och glöm inte länken till sidoartikeln!
Tisdag 4 april 2006: En artikel till.

fredag, mars 31, 2006

En hund begraven...

Jag sitter sedan i går och går igenom översättningarna i Roms officiella bibelöversättning Versio vulgata och de lika officiella svenska Kyrkobiblarna 1917, 1981 och 2000, för orden porneía och moixeía, som handlar om tempelprostitution i II Budet (Luthers 2:a); inte hava, inte dyrka, inte tjäna, respektive illo-jalitet gentemot Huset/gruppen/husförsamlingen, dvs. husbonde-makten i VII Budet (Luthers 6:e).

Beträffande moixeía blir summeringen denna för 1981 och 2000:
Endast 3 moixeía är korrekt översatta till trolöshet.

Däremot gives 10 äktenskap
och 4 äktenskapsbrott i 1981,
och 10 äktenskapsbrott i 2000.

Essentialiseringen är stark:
4 äktenskapsbrytare
2 äktenskapsbryterska
samt 4 hor / horkarlar (vilket alltså vore en passabel översättning av porneía)...
Därtill 1 moixeía återgivet som ” men begår det själv” och 1 som lösaktiga kvinnor.
Det hela är rätt anmärkningsvärt, så mycket mer som det inte finns något ord "äktenskap" på grekiska - det finns ett för bröllop, men inte för äktenskap ;=)

Italienska seder

Anonin Scalia en av domarna i USAs Högsta Domstol har besökt Mässan i katedralen i Boston och därvid gjort en obscen siciliansk gest åt en fotograf.
När saken kom ut skrev Justice Scalia arga dementier per brev till stadens tidningar...
Nu är bilden ute - och fotografen har fått respass.
Family values!

torsdag, mars 30, 2006

Barnens Venner

Expressen har en sensationsartikel med intervju med en företrädare för Dyrens Venner, om en utmätt villa i Stavanger, där ett större antal utsvultna katter och ett halvätet katt-kadaver hittats i högar med sopor och träck, när huset togs i beslag.
Husets före detta mänskliga innevånare, en mor och 2 barn, avvek i februari.
"Det finns misstankar" säger artikeln, att även barnen har bott i denna misär...
Det är till att hålla verkligheten i från sig! Dyrens Venner är med rätta upprörda - men var är Barnens Venner?
"Det finns misstankar..."
Inför lämplighetsprövning!

1st Amendment

I USA, yttrandefrihetens förlovade land, blir det vanligare och vanligare med reklamvägran i TV.
Alltså att TV-bolag inte vågar sända reklam från den eller den - pga påtryckningar, bojkottupprop osv, från American Family Asso-ciation, Institute for Religion and Democracy eller någon annan av de oändligt många calvinistiska påtryckningsgrupper, som - mer eller mindre uttalat - syftar till att blanda ihop kyrka och Stat.
America Blog rapporterar om det senaste fallet; hur ABC inte vågar sända en reklamsnutt för United Church of Christ.
Länken i artikeln går till en e-postprotest till ABC.
Klicka, se och fundera!

måndag, mars 27, 2006

Auf ein altes Bild

Med anledning av Marie bebba, som ju var i lördags, kom jag att tänka på en sång av Hugo Wolf, som jag har på en cd med Kathleen Ferrier och Phyllis Spur. Det är en upptagning från Norsk Riks-kringkasting 1949.
Kathleen Ferrier var en Lancashire lass, som ännu ihågkommes av barnen till dem som kände henne, när hon var postfröken, för sin värme och sin skalkaktiga humor: Listen to me! I'm good brukade hon säga - och så får man ju inte säga ens i norra England...
Texten är av Eduard Mörike och beskriver en gammal tavla, just en sådan - en tidig en från 1400-talet; en av de första med riktigt perspektiv - som finns på sydväggen några meter från stora väst-portalen, i katedralen Saint Sauveur i Aix en Provence.


In grüner Landschaft Sommerflor,
Bei kühlem Wasser, Shilf und Rohr,
Schau, wie das Knäblein sündelos
Frei spielet auf der Jungfrau Schoss!

Und dort im Walde wonnesam,
Ach, grünet schon des Kreuzes Stamm!

lördag, mars 25, 2006

Rapport från ett soppkök

Jerry och Stacey Kramer driver The Church of the Annuciation in Exile, komplett med soppkök, i La Novelle Orléans. Det har gått 7 månader sedan Katrina och orkansäsongen är tillbaka i juni.

Klicka och läs!

(från Titusonenine)

Maledictus

BBC rapporterar och det är så gräsligt så jag finner inte ord - ni får läsa själva.

Mor Bush och Skatten

America Blog har i dag en länk till Huston Chronicle om det siffer-mässiga kring Mor Bush och hennes avdragbara "donation" till Katrinas offer.
Di rike di kan - och di fattige försöker ;=)
(KDS har velat införa samma system i Sverige i många år)
Tillägg: Det framgår nu att Mor Bush äger aktier i sonens företag.
Hon har alltså "donerat" katastrofhjälp till sig själv.

fredag, mars 24, 2006

Mänskliga rättigheter i Nigeria

Matthew Thompson på Political Spaghetti sammanfattar dagsläget om den föreslagna nigerianska lagen som, om den införs, kommer att betydligt inskränka alla nigerianers mänskliga rättigheter, i syfte att (på Nigerianska Anglikanska kyrkans uttryckliga åstun-dan) hindra människor att anordna, delta i, bevista, skriva om, osv. partnerskapsceremonier, diskussioner, osv - allt vid äventyr av 5 år i sinkabirum.
Homosexualitet är redan straffbart med 14 års fängelse.
Intressant är oxå, att Nigerias president Generalen Obasanjo just är på (eller skall - uppgifterna varierar) officiellt besök i Wash-ington, hos en regim som inte riktigt vet vilket ben den står på, när det gäller Internationell rätt. Administrationen Bush II drog, som bekant, dragit tillbaka USAs stöd för den nya avdelning av Internationella Domstolen i Haag, som skulle syssla med statliga och politiska brott mot mänskligheten... dock har State Department utalat sig mot den tillämnade nigerianska lagen.
Vad som sägs face to face - om något - är en annan femma...
Emellertid har Human Rights Watch, Amnesty m.fl. protesterat.

Under rubriken!

Bortom all räddning

Korruptionen i USA slår nya rekord. Huston Chronicle berättar om Mor Bushs "donation" till orkanens offer.
Under rubriken!

onsdag, mars 22, 2006

Yttrandefrihet och yttrandefrihet

Kan inte låta bli att delge er denna tråd från America Blog.
Klicka, läs och förundras!

It's all about values

Steve Bell i The Guardian kommenterar Tony Blairs senaste bravad; pärskap för pund.

Cesser le feux

ETA lägger ner vapnen, decennier efter diktaturens slut.

O-Afrikansk verksamhet

Är sexualitet social och nyttig? eller individuell och ett problem...
Klicka, läs och fundera!

fredag, mars 17, 2006

Myt och verklighet

Det slog mig, à propos det höga anti-moderna skriket om Svenska kyrkans politisering, sossarna osv, att Kyrkomötets beslut om en officiell rit för Gudstjänst med Välsignelse av Registrerat Part-nerskap i oktober antogs med 2/3 majoritet - vilket innebär att ungefär en 1/3 av "politikerna" inte ville ha en sådan.
Samtidigt är det 864 präster (varav många pensionerade) som skrivit på den förment opolitiske Komminister Kalins (kd) hemliga lista mot partnerskap - och flera av dessa först sedan den blev hemlig. Men detta representerar bara ungefär 15% av prästerna.
Alltså är dubbelt så många av de hemska politikerna, sossarna, osv, "rättrogna" enligt Hr Kalins, m.fl. sätt att se det, som präst-erna!
Eller?

Omdömen

En opinionsundersökning i USA häromdagen frågade hur ameri-kanska folket helst ville karakterisera sin president George W Bush.

58% svarade Out of Touch.
Därefter i fallande ordning: Incompetent, Good, Idiot, Liar.

För ett år sedan, i januari 2005, var det vanligaste svaret Honest – vilket ju inte heller nödvändigtvis är så bra, men i alla fall klart bättre…
America Blog hade i går ett upprop till sina läsare att lista presidentens fel, misstag och bushisms. Någon påpekade rask att detta, pga omfånget, fordrar en alldeles egen internet-domän.
I skrivande stund är det 1051 kommentarer.

Klicka och läs!

torsdag, mars 16, 2006

Mer Politisk Calvinism

Amerikanska medier rapporterar i dag, att det i takt med den illviliga kritiken av den amerikanska konstitutionens system med maktdelning, i form av anklagelser mot rättsväsendet för politisk (vänster) partiskhet och "agendor", blir allt vanligare med hot mot domare.

En tredjedel av den federala domarkåren har begärt anslag för säkerhetsåtgärder i sina hem. America Blog har citaten.

Klicka och förfäras!

lördag, mars 11, 2006

Die Vögelein klein

Fågelinfluenza!

Välsignelse över Partnerskap

Kyrkostyrelsen är nu färdig med sina 3 förslag till Gudstjänst med välsignelse över registrerat partnerskap. Vad som nu återstår är att Domkapitlen skall yttra sig.
Förslagen visar, som man kan vänta i ekumenikens tidevarv, en anslutning till mönster och förslag från de Anglikanska kyrkorna, dvs. en försiktig teologisering i stället för HB 1811s civilreligio-sitet, genom att äktenskapet ses i ljuset av Skapelsen och det givna Livet, i stället för som en underordning till Samhällens bestånd.
Där finns följaktligen en välkommen betoning av Församlingens deltagande i parets liv.
Jag är särskilt glad över förslagens återgång till den svenska traditionens att älska dig i nöd och lust - men Calvinismens stats-absolutistiska, från engelska och amerikanska filmer inspirerade, "till döden skiljer er åt", som infördes i HB 1986, står tillsvidare kvar :=(
Hur skulle det gå om folk fick göra som dom vill?
I förslagen uttalas också möjligheten att på de lutherska reformatorernas vis inlämma välsignelsen i församlingens ordina-rie gudstjänst. Innan absolutismens forma tridentina infördes (mellan det calvinistiska Hovets misogyna HB 1604 och Lagbe-redningens dito Äktenskapslag 1915) var Mässan det som vigde parternas äktenskap.
Och gjorde dem till makar (jämställdhet), barn till arvingar och träl fri (Upplandslagen 1296)!

fredag, mars 10, 2006

Nigeria

I det alltid oroliga Nigeria går sakerna from bad to worse. Senaste rapporterna talar om ytterligare bortåt 150 döda, 50.000 internflyktingar, brända kyrkor och moskéer, privathus osv, till följd av våld mellan etniska, politiska och religiösa grupper i slutet av Februari.
Några försöker skylla detta på Jyllands Postens nidteckningar, men sanningen är nog att tillräckligt med anledningar finns lokalt och underblåses av samvetslösa politiker och kyrkoledare. Både Islam och Kristendom försöker expandera på naturreligionernas och varandras bekostnad. 14 av landets 32 provinser har infört någon form av sharia. Presidenten försöker ändra konstitutionen för att kunna sitta kvar en tredje period.
Det senaste försöket till syndabockeri är att regeringen, påhejad av Nigerias Anglikanska kyrka, har föreslagit 4 års fängelse för ingående, deltagande i, förespråkande, osv, av partnerskap och partnerskapsceremonier.
Som sådana icke finns, och homosexualitet ger 14 års fängelse i Nigeria, synes detta var något av en överloppsåtgärd. Och det skandalösa är, att den nigerianska Anglikanska kyrkan och dess pansarlimosin-försedde Primas över Hela Nigeria, Peter Akinola, Ärkebiskop av Abudja, ligger bakom.
Under rubriken finner ni en länk till Matthew Thompson på Political Spaghetti, som har många bra artiklar om eländet från människorättssynpunkt (hans fru är jurist). Fler artiklar finns i arkivet till Thinking Anglicans (länk till höger) i alltifrån i Oktober (då dessa saker först antyddes av Akinolas presstalesman Prosten AkinTunde Popoola, just på TA och i mail till mig och några andra).
Klicka, läs och förskräcks!

torsdag, mars 09, 2006

Gemenskap eller Imperium

Kloka ord av Mark Harris finns under rubriken.

Klicka och läs!

onsdag, mars 08, 2006

Vulgärbiologism

Skilsmässa är ärftligt! utropar Tuffe Uffes husorgan Världen idag i dag.
Klicka, läs och njut!

tisdag, mars 07, 2006

Alternativ verklighet

Hollywood sett av en Dr. Tony Beam, komplett med kommentarer på Virtueonline.

Klicka på rubriken!

Early warning

I efterdyningarna av 1950- och 1960-talens svarta medborgar-rättskamp skedde stora förändringar i USA. Några av dem på ytan, andra i tysthet.

Det var en demokratisk president, Lyndon B. Johnson från Texas, som lade fram de grundläggande rösträttslagarna 1964, och följden var att vita sydstatsväljare som ville behålla segregationen lämnade Demokraterna (som de tillhört alltsedan den republi-kanske presidenten Abraham Lincolns kamp mot slaveriet) och gick över till Republikanerna.

Den svarta medborgarrättsrörelsens återverkningar; flower power, anti-vietnamkrigsrörelsen, womens liberation, gay lib, osv, var alla väl synliga i samhälle och media. I skymundan skedde annat. En filosofie doktor gjorde sig ett namn som radioexpert på barnuppfostran. Aga var modellen. Han hette James Dobson och är fortfarande en av de mest inflytelserika i USAs politik, genom sin organisation Focus on the Family. Anita Bryant, Jerry Falwell och Pat Robertson (se också här) hör till samma reaktion och samma krets, liksom American Family Association, Concerned Women for America och många andra.

Vid samma tid skedde en kursförändring inom USAs största samfund efter Romerska kyrkan; Southern Baptist Convention. Från att ha varit på god väg att bli tämmeligen mainstream (som stora samfund tenderar att bli över tiden) och klart mindre bib-licistiskt, togs samfundet och dess seminarier nu över av krafter som ville hindra de pågående samhällsförändringarna. Den inter-nationella formen för detta var ett stort möte i Lausanne 1974, med åtföljande biblicistisk deklaration.

Bakom kulisserna finns The Institute on Religion and Democracy vars program, delvis på hemliga vägar, är att göra USA till en teokrati. Theonomy är ordet för den som vill googla. IRD finan-sierar delvis Anglican Communion Network som är verksamt inom den Anglikanska kyrkogemenskapen för att under det anti-koloniala stridsropet "Global South" göra med mainstream-kyrkorna, vad Lausanne-rörelsen gjorde med Southern Baptists.

En av de ledande anglikanerna i dessa strävanden är biskopen av Pittsburgh Robert Duncan. Läs särskilt nyheterna för det senaste halvåret, som alltså konkurrerar med Episcopal News Service, den amerikanska anglikanska kyrkans vanliga nyhetstjänst. De kan inte ens läsa samma nyheter!

I november 2005 hölls Hope and Future, ett möte med antimodernister från både USA och andra delar av den Anglikan-ska Gemenskapen, men inte minst från samfund och organi-sationer utanför densamma, såsom American Anglican Council. En sida med uttalanden finns här. Kolla mötets propagandafilmer Chose The Day och The Anglican Decision här.

Kendal Harmon, som medverkar i ett par av filmerna finns här. Lägg märke till tonen i kommentarerna! Ännu mer obehagliga är kommentarerna på Virtueonline, den webplats som har kanske störst betydelse för att hålla samman alla dessa nätverk och personer, och där t.ex. den nigerianske Primasens ÄB Peter Akinolas skandalösa brev "från Primaterna" i november till Ärke-biskopen av Canterbury publicerades innan Dr Rowan Williams hade fått det!

Länken i dag berättar om hur man känner igen, när ens församling är föremål för infiltration och kuppförsök.

Läs och förskräcks!

måndag, mars 06, 2006

The Clergy Letter Project

USA har i 1900-talet haft problem med tidigare okända, godtyckliga läsningar av Bibelns skapelseberättelser. Intelligent design, kallas det.
The Clergy Letter Project försöker mota Olle i grind. Hittills 10.000 underskrifter av präster i alla samfund.
Klicka, läs och bed!

Allt vad I gören

I Grandonkels (by adoption) Aftonblad läser jag i dag om samhällets minsta och mest försvarslösa. Artikeln finns under rubriken.
Bladet innehåller också en debattartikel om adoption, ett alldeles nytt rättsinstitut som infördes som en del i folkhemmets nya familje-orätt i 1910- och 1920-talen, genom 1911 års rättspo-sitivistiska Lagberedning.
Enligt mångtusenårig västeuropeisk rättstradition var (och är) äktenskap lika med parternas "vilja att bygga ächtenskap till-hopa" (Nehrman 1729) och adoption ett vanligt avtal mellan myndiga. I rättspositivismens folkhem är familjen en samhällsin-stitution beslutad över parternas huvuden av en statstjänsteman (domare/präst).
De rike tar de fattiges barn med Stat och kommun (barna-vårdsnämnd, sedan socialnämnd) som handräckning - och en adoption kan inte upphävas.
Barnet tillfrågas förstås aldrig.
I Sverige är kopplingen stark till rasbiologins och sterili-seringarnas sociala ingenjörskonst. Så länge det fanns inhemska barn att tillgå, var det sociala och etniska minoriteters barn som användes. Allt för "barnens bästa".
I ett vidare perspektiv är det hela ett tydligt exempel på vådorna av 1900-talets normalitets- och fruktbarhetskult, och inte sällan är adoptanterna när det kommer så långt som till adoption, så skadade av sitt normbrott; barnlöshet, att det adopterade barnet kommer att uppvisa just sådana symptom som barn får i icke fungerande miljöer, biologiska som icke biologiska.
Föga förvånande anser en tredjedel av dagens adopterade barn (eftersom de flesta kommer från andra kontinenter, syns de - och kan fångas av enkäter och statistik) att adoption bör förbjudas helt. "Barnens bästa", någon?
Det riktigt absurda är förstås rättspositivismen; indentifieringen av samhällsapparat och rätt. Att tjänstemän beslutar över männi-skors liv utan att ta ansvar för följderna.
Debattartikeln finns här

Måndag 13 mars 2006, artikel i Göteborgs-Posten

Father Jake Stops the World

Jag vill passa på att puffa lite för Father Jakes blogg, som ger en god bild av dagens motsättningar i den Anglikanska Gemenskapen (fd), utan den hätskhet som är så vanlig i cyber-världen. Mängder av goda och (oftast) vänliga kommentarer av kloka människor.
Under rubriken!

George Clooney om film

Mycket av kritiken mot årets filmer från American Family Association, Concerned Women for America, osv (se föregående post), är att filmindustrin har en politisk agenda - men att inte hylla AFAs socialpolitik är inte nödvändigtvis att själv ha en (normalfördelningen brukar vara 1/3 för, 1/3 emot och 1/3 andra uppfattningar). Kort sagt: att Hollywood är out of touch med medel-Amerika.
George Clooney (bästa manliga biroll och nominerad som manusförfattare och regissör till Good Night, and Good Luck) svarade:
"And finally, I would say that, you know, we are a little bit out of touch in Hollywood every once in a while. I think it's probably a good thing. We're the ones who talk about AIDS when it was just being whispered, and we talked about civil rights when it wasn't really popular. And we, you know, we bring up subjects. This Academy, this group of people gave Hattie McDaniel an Oscar in 1939 when blacks were still sitting in the backs of theaters. I'm proud to be a part of this Academy. Proud to be part of this community, and proud to be out of touch."
"It won't last very long, but we've done this on and off." "We did it in the 30's, we did it in the 50's, we certainly did it in the 60's and 70's and we'll probably continue to do that, which is reflect society, not truly lead it."
Under rubriken finns en artikel om galan från New York Times.

söndag, mars 05, 2006

Oscar vänder sig om

Senare i natt är det Oscars-gala från Hollywood.
Efter ett par decennier av Stjärnornas Krig, Aliens, Indiana Jones, Terminator, biljakter, pistoler, explosioner, spannvis med blod, bensinbränder, forntidsromantik och datorframkallat underhåll-ningsvåld, har Hollywood än en gång börjat intressera sig för det lilla; för omgivande sociala och politiska verkligheter.
Lechaim, som det heter i Bibeln; Livet.
Crash handlar om USAs koloniala arv, den ständigt närvarande vardagsrasismen; Munich om Svarta september och terrorist-attentaten vid Olympiaden 1972; Good Night and Good Luck om McCarthy-erans häxjakt på inbillade samhällsfiender; Brokeback Mountain om amerikanska myter och fångenskap i samhälleliga strukturer, och så vidare, och så vidare...
Det är också för första gången på länge ett mycket jämt startfält. Inte ett ingenting, toppat med ett par spektakulära miljard-rullningar the winner takes it all. Lustigt nog kallas dessa nya filmer som bara kostar lite över 100 miljoner att göra, för "indie-movies" ;=)
Och filmmakarna är alla auteurer, som det hette förr när man skulle markera en skillnad mellan europeisk film och Hollywoodsk kommersialisering. Flera av filmerna bygger på litterära verk av alltifrån Jane Austen till E Annie Proulx.
Tidevarv kommer, tidevarv går - ingenting är beständigt - och när man tänker på saken, var vändpunkten kanske redan när Mel Gibsons anti-semitiska The Passion of the Christ inte kvalade, trots allt blod - och trots alla förhandsvisningar för utvalda sekter, inom som utom Rom...
Länken under rubriken går till BBCs Have your say - och det gör de! Många kommentatorer är anmärkningsvärt magsura inför Tidens välvningar, och har allt sjå i Världen att förklara att de minsann inte intresserar sig för sån't självbeundrande tjafs som Oscars-galan - eller Gyllene Lejon vid Venedigs filmfestival, eller bästa film vid Golden Globes eller Bafta ;=)
Och att de sura kommentarerna har varit i säck innan de kom i påse, ser ni av artiklarna på American Family Association här.
Klicka, läs och njut!

Rätten till Jesu liv

The Guardian berättar i dag om rättegången i High Court i London om Da Vinci-koden. Tvenne herrar har stämt den bästsäljande deckarförfattaren för plagiat i 15 punkter.
Och i detta uppenbara försök till cash-in lurar intressanta frågor om kunskap, källor, verklighet och fantasi. Vad kan vi veta?
Försvaret hävdar för sin del att inga spekulationer om privat-personen Jesus av Nasaret kan omfattas av nutidens regler om upphovsrätt. Det finns ingen säker kunskap - och därmed ingen-ting att jämföra med. Frågan är fri.
Klicka och begrunda!

The Art of Abu Graib

Fernando Botero, av många kallad Amerikas störste nu levande målare, har målat horrörerna i Abu Graib i en passande sen-medeltida stil. Och det var ju just i 1970-talets Sydamerika som USA lärde sig den spanska Inkvisitionens metoder.
Skåda och se!
Knyckt från Augustus Meriwethers blogg (länk till höger)

Ny burk

Nu har jag fått en ny dator, efter att den förra försvann tidigt om morgonen den 9 februari.
Det går lite trevande ännu så länge - och jag hittar inget skrivprogram!
Den som lever får se...

onsdag, februari 08, 2006

Anti-modern propaganda

Den förment opolitiske komminister Kalin (kd) i Hyssna vädrar i dag i Svenska Dagbladet den stora anti-moderna sammansvärj-ningsteorin: Svenska Kyrkans Politisering.
Klicka på Rubriken!
Som ni ser av kommentarerna i SvD är det många i Sverige som i sin historielöshet tror på detta och tillskriver Socialdemokratin (och demokratin efter 1920) allt – gott eller ont – som någonsin skett i Sverige ;=)
Nu har det sedan Konstantins tid varit en ständig diskussion om förhållandet mellan Stat och Kyrka. Och det finns groft räknat 4 västerländska uppfattningar om var gränsen går mellan dem - dock, förutom i den Svenska Statskyrkan 1687-2000 har det aldrig varit fråga om att upphäva gränsen dem emellan. Men verkligheten ser inte riktigt ut som komminister Kalin tror.
Några av komminister Kalins propagandapunkter:
1) "Kyrkans organisatoriska förvandling skedde med kommunerna som förebild."
Tvärt-om. Statens organisation alltifrån tidig medeltid - och de borgerliga kommunernas efter 1864 - är uppbyggda efter mönster av Kyrkans organisation; Biskoparnas Kanslier och Domkapitel (in i Gustaf Is tid var Rikets Kansler alltid en Biskop eller Ärkedjäkne) och Socknarnas Kyrkoråd.
Ärkebiskop Laurentius Petri Nericius (Sveriges näst längste ärkebisp 1531-1573) Kyrke-ordning 1571 reglerade även skolor och hospital. Uppsala universitet var Ärkestiftets skola, grundat 1476 av Ärkebiskop Jacob Ulfsson (Sveriges längste ärkebisp 1467-1514, +1521).
Gymnasierna var Stiftens motsvarande läroinrättningar, med 3-årig utbildning för präster och 2-årig för kantorer. Ännu när min morfar gick i Läroverket i Visby var det läroverksgossarna som var kör i Domkyrkan – precis som fortfarande i England.
Kommunreformen 1864 innebar att socknarnas gemensamma angelägenheter fördelades på två organ, socknen och den borger-liga kommunen. Men befattnings- och persongemenskapen bestod länge: Kyrkoherden var ordförande i Social- och Skolnämnd långt in i 1900-talet. Samma gällde universiteten: domkyrkans kaniker var professorer och fick (får ännu) sin lön från Domkyrkans kanonikat (och i Uppsala de s.k. Gustavianska arvegodsen, dvs. de 1527 från Kyrkan reducerade testamentsgodsen).
2) "Det som tidigare sågs som en utslag av varje prästs äm-betsutövning med ansvar inför biskop och domkapitel blev en del av kyrkorådens ansvar genom att prästerna lokalanställdes."
Präster har alltid varit lokalanställda. I Öst som Väst. Trots vad Roms 1900-talspropaganda säger, är vår ordning med Kyrkoråd (dubbla ansvarslinjen) Kyrkans gamla ordning från 1:a årtusendet. Ingen utom Gustaf Is statssekreterare och ordinarius Johann Nor-mann har försökt ändra på det. Och från Konstantins tid har Biskopar och andra inom hierarkin vanligen tillsatts av regering-arna.
Kyrkan kallade genom val – överheten nämnde den av kyrko-organisationen kallade.
Detta ändrades – de gregorianska ambitionerna i Dictatus papae 1073 till trots – först i och med konkordaten med republikerna; äldst det med Napoleon 1804, förändrat 1905, och efter Första Världskriget de nya konkordaten med de nya republikerna/ diktaturerna (det fordras 2 hierarkier för 1 konkordat ;=)
1800-talets mest kände påve, den anti-moderne Pius IX tillsattes av Wien (i tron att han skulle vara liberal) och ännu 1904 inlade Kejsar Franz Joseph veto mot konklavens val till ny Biskop av Rom. Franska Republiken nämner (den radikala sekularismen sedan 1905 till trots) fortfarande Ärkebiskopar av Strasbourg och Metz efter kyrkoorganisationens kallelse. Vid övriga tillsättningar (som alltså numera görs av Heliga Stolen) skall Republiken kon-sulteras - senast för ett år sedan, då Kardinalen Lustiger skulle efterträdas som Ärkebiskop av Paris.
I det Byzantinska Österlandet blev kyrkan, pga. den ny-platonistiska statsideologin, tidigt Statskyrka. Detta fortsatte efter turkarnas erövring av Konstantinopel 1453. Nu var det den mus-limske Sultanen som nämnde Patriark och investerade honom, dvs. iförde honom skruden och hängde korset om hans hals. Allt betalt av statskassan.
Överheten behöver alltså inte, som det ofta sägs, var pius magistratus, det räcker att den inte är impius magistratus, som Carl IX och hans Hus. I Sverige övertog det calvinistiska Enväldet den politiskt maktägande Svenska kyrkan 1686 och 1687 genom 4 Kongl. May:tz förordningar och nya, calvinistiskt inspirerade, hand- och psalmböcker (Kyrkan lyckades dock hindra att Carl IXs calvinistiska Bibel-översättning blev antagen).
Först Kyrkio-Lag och Ordning, som utfärdades 3 september 1686, som en kunglig förordning en vecka innan Ständerna möttes. Två månader senare, den 9 november, fick dessa i nåder anta den-samma, obesedd och utan att ens få den uppläst för sig, som en Ständernas lag.
Observera att ”kyrkolag”, dittills alltid i Sverige betecknat Roms Corpus iuris canonici 1243, delvis införd genom Magnus III Ladislas’ Privilegiebrev vid Drottning Hedvigs kröning i Söder-köping 1281 (Magnus behövde Kyrkans stöd för sin usurpation av brodern Konung Valdemars tron och var inte formellt skild från sin första hustru, en kusin till Hedvig), som bl.a. införde skatte-frihet för kyrkans gods och upprättade domkapitel med egen jurisdiktion i främst äktenskapsärenden. Allt detta avskaffades av Kyrkomötet i Örebro 1529.
KLoO införde exil för dissidenten, m.m. trevligt, efter mönster av Örebro stadga 1617, men i strid med Svenska kyrkans bekännelse, Confessio fídei 1593.
KLoO omarbetades fortsatt i Kansliet och utfärdades inte förrän i november 1687. "Sällsamt, att den ordning, som Ständerna uti ett riksdagsbeslut förmäla sig anno 1686 före en Lag antagit, finnes varken vara densamma, utan i mycket ändrad, samt året därefter daterad …" (RR Fabian Wrede).
Ideologen bakom Statskyrkan, Statssekreteraren, senare Riksrådet Eric Lindschiöld, menade, i strid med västerländsk ecklesiologi, att Konungen själv var ende biskop; biskopar och landshövdingar var tjänstemän efter delegation. Varpå biskopens delegation drogs in! Instruktionen Landshövdingens Tienst och Embete i anledning af des Institution 28 januari 1687 överförde således väsentliga delar av Biskopens tillsyn, episkopé, över församlingen på Landshövdingen och dennes polis. Det är därför polisen kunde hämta motsträviga föräldrars barn till dop ända till 1894.
Och – vad som borde vara ännu värre från den politiserande kom-ministerns synpunkt – den svenskkyrklige prästens sakraments- och ämbetshandlingar, inklusive predikan, överfördes på det calvinistiska Majestätet personligen, och i 1700-talets andra hälft på en ny, 4:e, Statssekreterare!
11 februari 1687 kom en förordning huru med Rättegångs hållande uti Dom-Capitel skal förhållas vilken reducerade Dom-kapitlen till skolstyrelser för gymnasierna (men de ryckte fortsatt kragen av försupna präster). Deras dömande funktion i äkten-skapsmål överfördes först på närmsta Kongl. Hovrätt och från 1810 på Kungl. Majt.
Detta betydde att partsviljan - som en äldre tids rättstänkande alltid hade försökt tillmötesgå, om möjligt - sköts åt sidan och att därigenom bl.a. skilsmässa försvårades avsevärt och att kvinnan – Evas dotter – av hovrätternas "natur"-rättsligt utbildade jurister gärna sågs som ”fallen” och ”vållande” (men fram till nya Gifter-målsbalken 1920, gick det fortfarande att ordna en skilsmässa på mindre än en vecka - om parterna var överrens och fingerade ett förlöpande; en Köpenhamns-skilsmässa. Tingsrätterna hade en standardrutin för sådana ärenden).
Motståndet mot skilsmässor är en sen företeelse, det kommer från Oxford-rörelsen och blir inte ett problem i Svenska kyrkan förrän i 1900-talet. Vigselvägran når Justiteombudsmannen först 1951, Dopvägran 1969 och musikvägran 1994.
Kongl. May:tz förnyade Stadga om Eeder och Sabbatzbrott 17 oktober 1687 införde ytterligare läroförändringar; Luthers katekeser nämner ingenting om ”sabbatsvila” – den var inte upp-funnen, utan den kom med 1600-talets sociala disciplinering. Identifieringen av phula ord med häxeri och svart magi, dvs. III. (2:a) Budet är utmärkande för Calvinismen, som såsom varande ny-platonsk tror att sådant är ”verkligt”.
Med allt detta var den Svenska kyrkans sjävständighet väck och hennes organisation upplöst i den statliga. Och självklart till- och avsatte Carl XI vem han ville – vald eller ej – som Biskop, osv. Precis som hans föregångare hade gjort alltsedan Carl IX - när de kunde.
Från 1830-talet har så Svenska kyrkan gradvis återerövrat sin autonomi. Principiellt skedde det när Ärkebiskop Anton Sundberg (Sveriges 3:e längste ärkebisp 1870-1900) avböjde, först Ecklesiastikministerportföljen 1870 (som varit självklar för hans företrädare Reuterdahl) och sedan Statsministerämbetet med hänvisning till Kyrkans tjänst (Talman i först Andra och sedan Första Kammaren gick dock an).
3) "Stiften kommunaliserades. Den nationella nivån kom till. I det nya kyrkomötet, byggt helt och hållet efter mönster utanför kyrkan, fick läroämbetet i praktiken mycket litet inflytande."
Som framgår av ovan, stämmer detta inte mycket.
4) "Det demokratiskt valda kyrkomötet är i dag suveränt att när som helst med två tredjedels majoritet fatta beslut i lärofrågor."
Ett Kyrkomöte har denna befogenhet. Annars hade det varit något slags rådslag.
2/3 dels majoritet är Kyrkans uppfinning. Och det är löjligt att påstå att Kyrkomötet inte skulle företräda Kyrkan. Kalins kritik stämmer däremot för Enväldets fientliga övertagande. Konungen, dvs. Carl XI personligen (och som alltså likt alla Carl IXs ättlingar inte var svenskkyrklig) bestämde ensidigt. Och hans kvalifika-tioner för uppdraget framgår av att det var han som egenhändigt flyttade Skärtorsdagens mässa; alltså åminnelsen av Nattvardens instiftelse, till Långfredagen – ett unikum i Kyrkans historia!
Från 1719 övergick Enväldet på Rådet (till Greve Horns fall 1738) och sedan Riksdag. 3 Stånd (Adel, Borgare, Bönder) överröstade det 4:e (Prästeståndet) även i lärofrågor.
Så Kalin är lite sent ute ;=)
5) Det är inte församlingarna som är basen för beslutsfattandet utan de så kallade nomineringsgrupperna, oftast de politiska partierna.
Att nomineringgrupperna nominerar gör inte deras medlemmar till något annat än Kyrkans trogna medlemmar. Eller?
Och trenden är att de nominellt riksdagspolitiska nominerings-grupperna övergår till att bli uttalat kyrkopolitiska. Precis som det skall vara i en autonom kyrka.

IREA

Steve Bell i dagens The Guardian.
Klicka på rubriken!

måndag, februari 06, 2006

Välregisserad spontanitet

De beryktade politiska karikatyrerna av profeten Muhammed i den invandringsfientliga Jyllands-Posten har fått ett genomslag som ingen kunnat tänka sig. 4 månader efter publiceringen utbryter kravaller på flera håll i Mellersta Östern och i Europa. I Damaskus attackeras chilenska, danska, norska och svenska ambassaderna. Polisstaten Syrien (familjediktatur sen 1950-talet) förmår inte kväsa en demonstration som urartar…

I det under Syriens stövel liggande Libanon vidtar myndigheterna åtgärder för att skydda den danska beskickningen i Beirut, men ändå bränns den. Om ni klickar på rubriken kan ni läsa The Guardians ögonvittnesskildring från kalabaliken i Beirut.

Många försöker utnyttja situationen för att legitimera politiska mål som i normala fall skulle betraktas som oanständiga. Pipor skärs i vassen. Käpphästar rids. Det är ingen hemlighet att inte bara förvirrade miljardärer i grottor, utan också politiska kretsar i USA vill ha religionskrig och civilisationskonflikt och vänder sig om efter något nytt, nu när Sovjetunionen inte längre finns (och den verkliga rivalen äger statsskulden).

Gröna faran!

Jyllands-Posten försöker nu dölja sina avsikter bakom snack om yttrandefrihet – och det är förstås givet – men inte handlar demokratins press- och informationsfrihet om att redaktör på en liten provinstidning skall kunna vädra sina attitydproblem.

Och att upprördheten är stor världen över, är ju inte svårt att förstå. Och danske statsministern Rasmussens ofattbara och upp-repade oförskämdhet att inte ta emot de 11 ambassadörerna, gör ju inte saken bättre. Men i London och på många andra ställen bär maskerade demonstranter massproducerade plakat med hets och uppmaningar till brott. Exempel från London:

Butcher those who mock Islam

Slay those who insult Islam

Behead those who insult Islam

Kill those who insult Islam

Uppblandade med dessa finns andra, kanske intressantare, plakat – som detta från Beirut:

Damn your beliefs and your liberty

Vilket visar att inte bara Jyllands-Postens karikatyrer, utan också protesterna, till stor del är politiskt motiverade.

Etablerade muslimska organisationer i t.ex. Storbrittannien tar avstånd från plakaten och säger att extremister är i farten. Och Ekmelettin Ihsanoglu, generalsekreterare för Organisation of the Islamic Summit, med 57 medlemsstater, kallar protesterna regrettable and deplorable med tillägget:

Overreactions surpassing the limits of peaceful democratic acts ... are dangerous and detrimental to the efforts to defend the legitimate case of the Muslim world.

Och det är nog så sant som det är sagt. Lagliga demonstrationer och konsumentbojkott är legitima politiska metoder, men får gatu-våldet fortsätta, har de politiska kretsar som vill ha religionskrig och civilisationskonflikt vatten på sin kvar. Det kan bara skada alla andra.

Men regimerna i Mellersta Östern har anledning att sova oroligt - även sådana som tror att de skall utnyttja upprördheten för egna syften. Politiska protester mot dansk yttrande- och pressfrihet kan lätt vändas i politiska protester mot det egna landets korrupta och frihetsfientliga system…

söndag, februari 05, 2006

Liten tuva, många lass

Jean Guillou ryter till i Grandonkels Aftonblad om hur det går när provinstidningar och andra vädrar sina attitydproblem.
Alldeles sant är det också.

Equal but different

Högvördiga Ärkebiskopinnan av Sidney och hennes svägerska Domprostinnan talar om hur det skall vara. "Bibliskt" är det oxå ;=)
Klicka, läs och njut!

fredag, februari 03, 2006

Teddles' fanklubb

Tänkte göra lite reklam för Augustus Meriwethers fredags-postningar: Friday Bear.

Klicka, läs och fnissa!

Palace pizza 2010

Pizza-beställning - snart i en lur nära dig!

Klicka på rubriken!

Inte religiös extremist

Sedan Tom DeLay, Texas, den Republikanske gruppledaren i USAs Representanthus (Kongressens andra kammare) som står under åtal för att ha använt statliga medel för partiändamål (han är dessutom inblandad i den stora korruptionsskandalen kring lobbyisten Abramoff) förmåtts träda tillbaka för några månader sedan, har Representanthusets republikaner äntligen valt en ny, mindre korrumperad, gruppledare.

Rep. John Boehner från Ohio är vad de lyckades åstadkomma. Washington Post kommenterar:

“A Catholic, Boehner has a strongly conservative voting record but is more of a chamber-of-commerce Republican than a reli-gious conservative.” Klicka på rubriken!

National Jewish Democratic Council håller inte riktig med om slutsatsen ”not a religious conservative” och publicerar Boehners voting record. Judendomen är nämligen för preventivmedel, abort, stamceller, m.m.

Den politiska Calvinismens påstående om ”Judisk-Kristen etik” är alltså bara politisk propaganda. Visst finns detta djur – men det är varken judiskt eller kristet.

http://njdc.typepad.com/njdcs_blog/2006/02/
new_gop_leader_.html

Läs och förfäras!

tisdag, januari 31, 2006

Numbers

The second half of the 17th century was the high tide of child bearing in Europe. 20 or so children to a family was not un-common in well-to-do theologically radical families (Neo-Pla-tonist gender roles = no contraception). Child mortality remained high (40%, mostly before the age of 3) or was even higher than usual in pre-modern societies.
With industrialism, from about 1800 women no longer had a child each year, and in the second half of the century numbers dropped considerably. So did child mortality.
What did not change was the (great) proportion of unmarried to married grown-ups.
In the 20th century the number of children to a family dropped to 2 or 3 or 1,5.
Now very few died as infants and about half married as grown ups.
Today these demographic changes are at hand in other parts of the world. Today's pre-modern societies are entering the European 19th century.
As always, there are sub-cultures within the big picture, as you can read if you click on the headline.
Överfört från Thinking Anglicans (länk till höger)

lördag, januari 28, 2006

Mera om Nigeria

Som jag tidigare har berättat, har Thinking Anglicans (länk till höger) av och till en del rapporter om förhållandena i Nigeria, Afrikas folk- och oljerikaste land och tillika en av de Anglikanska kyrkornas största provinser. Ärkebiskopen och Primasen över Hela Nigeria, Dr Peter Akinola är samtidigt en av de största bråkmakarna i Anglikanska Gemenskapen. Ja, frågan är om den ens är en gemenskap längre.
Senast gäller det efterdyningarna av den obehagliga upptäckten av en nigeriansk organisation för homosexuella anglikaner Changing Attitudes Nigerian Network, som leds av den otroligt modige Davis Mac-Iyalla.
Nigeria skall nu införa organisations- och yttrandeförbud för homosexuella nigerianer. Det skall bli förbjudet att organisera sig, plädera för - och deltaga i - partnerskap och välsignelser av part-nerskap, osv. 5 år i kurran utlovas.
Det gäller ju att vända bort uppmärksamheten från valfusk, korruption, steningar, faraonisk omskärelse, tvångsgiften, mång-gifte (den enda "etiska" fråga, där Kyrkan varit någorlunda konse-kvent sen Jesu tid), kvinnomisshandel med mera sådant...
Förutom korruptionen har Nigerianska kyrkan varit anmärk-ningsvärt tyst om dessa saker, och när jag och några till - inte alldeles utan anledning - tidigare i höstas, på TA, frågade provin-sens officielle talesman om vad kyrkan egentligen gör för att skydda sina medlemmar, fick vi ett mail fullt av anti-islamisk propaganda, där slutsatsen var att vi inte skulle ställa frågor offentligt om dessa kulturella företeelser i ett för-modernt samhälle (och som Tunde alltså avfärdade som islamiska, men se t.ex. posten Kollektiva bud, nedan), för det kunde skada deras "aggressiva" missionsstrategier i de islamiska byarna i norr!
AkinTunde Popoola: ... I am sending this because i assume we agree that salvation is found only in Jesus Christ. THIS IS NOT for PUBLIC consumption as its release in the public can hurt the work of persuading millions to come to Christ and also spark religious riots killing many innocents here in Nigeria.

LOUD CONDEMNATION OF ISLAMIC PRACTICES ARE ALWAYS COUNTER PRODUCTIVE. The fear is not just the speaker but even the smallest unassuming Christian on his farm, not to talk of the recent convert still living amongst many Muslims.
Så vi var väl inte direkt förvånade, när vi fick höra den senaste utvecklingen... Och så här säger han om det: The spokesman for the Anglican church in Nigeria, Reverend Tunde Popoola, says the proposed ban is appropriate. The Anglican community in Nigeria has long waged a vigorous campaign against homosexuals, as Reverend Popoola explains.
"The Anglican church in Nigeria has been in the forefront of condemning the attitude because the church sees it as an aberration, in other words, we see it as against the norm. We see it as an abomination."
TA har samlat några av de senaste kommentarerna:
men det har varit anmärkningsvärt tyst från andra delar av Anglikanska Gemenskapen.
Klicka på rubriken.

Böxor

En liten kommentar om nyttan av byxor, av det lesbiska penn-skaftet Anna Maria Malmstedt, gift Lenngren:

Öfver sagan om Byxorna af Leopold:

Munkarne sin herr patron Bonifatius till ära,
Brukade i procession salig gubbens byxor bära
Såsom stärkande för tron.

Fäderne med rakad hjessa,
Fotsid kolt, botfärdig min,
Rosenkransar och latin,
Buro under bön och messa
Trasan i ett gyllne skrin.

Ofelbarlig var effekten
Utaf dessa murkna plagg:
Mag-ref, stenpassion och agg
Sades flykta vid aspekten
Af det underbara schagg.

Det kan tros – om man behagar –
Hvad om deras kraft man sport…
Annan tid och annan ort:
Byxorna i våra dagar
Likväl större under gjort.

Tradition

Så här i ärkebiskopsvalstider hörs, mer eller mindre förtäckt, argument om "enande", "Traditionen", osv - vilket allt betyder att en kvinna inte kan vara Ärkebiskop av Uppsala, för att "tiden" eller "kyrkan" eller Pastor Jämmerdahl inte är mogen.
Bakom dessa argument finns en föreställning om evighet, oför-änderlighet osv. Den kommer emellertid inte från Bibeln, utan från den indo-europeiska filosofin.
Det Högsta Väsendets orörlighet, ouppnåelighet, oberörbarhet, orördhet osv.
Demiurg och Jämmerdal kommer på posten.
Nu är tradition inte i förrförrgår, utan snarare i övermorgon. Mindre vad vi har emottagit från män och kvinnor som gått före oss, utan vad vi lämnar vidare till kommande generationer.
Ordet betyder överlämna, inte ta emot.
Och påståendet så har det alltid varit, alltid, alla och överallt, osv har hörts gång på gång genom Kyrkans historia, just från sådana som har velat införa nyheter - som velat sätta något annat i tradi-tionens ställe. Vi finner det redan i Nya testamentet i tillägget från Pastoralbrevens krets i 1 Korintierbrevet 14:33 liksom i alla andras de heliga församlingar...
Nej, nej. För då hade detta inte behövts skrivas, inte sagts, inte kunnat tänkas, ens.
Då hade det varit så.
Samma gäller påståendet i Judas brev, vers 3 (NTs kanske yngsta skrift; från 180-talet, eller så) den tro, som en gång för alla har blivit meddelad de heliga (fast det står förstås inte riktigt för alla...) och St Vincent des Lérins, som 434 genom Commoni-torium pro catholicae fidei antiquitate & universitate, ville ersät-ta Kyrka, Tradition och Bibel, med sin egen lärare Johannes Cassianus' sprillans nya "semi-pelagianism".
Så i dag bjuder jag på en liten artikel om den verkliga Traditionen; 1:a årtusendets tradition med kvinnor som präster och biskopar i Kyrkan. Klicka på rubriken!

fredag, januari 13, 2006

Deafening silences

A Hearing About Nothing, E.J. Dionne jr. i dagens Washington Post om konsten att inte svara på frågor.
Klicka och läs!

torsdag, januari 12, 2006

In Alito's Own Words

New York Times sammanfattar Senatens hearing med Samuel Alito, med anledning av dennes nominering till USAs Högsta Domstol.
Klicka och läs!

onsdag, januari 11, 2006

Brudkronor åt alla!

Ropen skalla i Grönköpings Veckoblad.
Och även Kungen har en krona eller två - och en av dem är definitivt unisex; Maria Eleonoras från 1620.

Mera övergrepp

I Washington Post finner man ännu en artikel som berättar om följderna av det romerska celibatstvånget för präster från 2:a Lateran-konciliet 1139.

En hjälpbiskop i Detroit vill förlänga anmälningstiden för sexuella övergrepp. Han lär få skit.

Klicka och läs!

Mera våld

Jag får väl göra som jag vill? ur dagens Expressen.

Klicka på rubriken!

Kollektiva Bud

V., VI. och VII. Buden - som i Luthers katekeser är de 4:e, 5:e och 6:e - är kollektiva bud.
De vänder sig - som alla de X. Buden - till Husbonden i 2:a person singularis maskulinum imperativ; Du skall! Du skall icke! och talar om hans förhållande till sitt Hus, liksom de första 4 Buden talar om hans förhållande till sin Gud och de sista 3 om hans förhållande till sin nästa; till nästa Husbonde och hans Hushåll.
De kollektiva Buden motsvarar vår Husbondemakt; Husbondens absoluta rätt över sitt Hushålls medlemmar - även att döda dem.
Det är detta det V. Budet handlar om: Du skall icke dräpa!
Som vi dock vet är sed ännu i våra dagar - flera tusen år efteråt - i hela kulturkretsen bland såväl kristna som muslimer. Heders-mord. Mord för Husets heders skull.
Vilket är vad Jesus talar om i Mattheus-evangeliets ofta missförstådda ord att icke ett jota eller prick av Lagen skall förgås, förrän den är fullbordad.
De X. Buden tillämpas ännu inte. Det hör framtiden till.
I för-moderna samhällen är Huset allt - individen inget, eller nästan inget. I alla fall inte person; någon att räkna med.
Huset är subjekt, Husets heder objekt, Husets medlemmar medel.
I Västerlandet förbjöds detta i 500-talet i Kejsar Justinianus' Novellae, nyheter i den Romerska rätt han förvandlade till Byzantinsk (Codex iuris civilis) med hjälp av sin statsideologi Ny-platonismen.
Majestas-principen: Staten har alltid rätt. Det är för ditt eget bästa! Du är föremål för god styrelse!
Som blommade i det svenska Enväldet (enväldigare än något annat i Europa) och senast i det svenska Folkhemmets folkhemska rättspositivism.
Alltnog, under trycket av Justinianus' Byzantinska lagsamlingar och Evangeliets inflytande, urgröptes småningom Husbonde-makten i Väst. Rätten att döda hushållets medlemmar försvann vartefter.
I Sverige avskaffades rätten att i uppfostrande syfte aga hushållsmedlemmar inklusive anställda över 18 år 1858. Rätten att aga Husets Fru 1908. Rätten att aga anställda under 18 år 1929. Rätten att aga skolbarn i uppfostrande syfte 1954. Rätten att aga "egna" barn i uppfostrande syfte 1966.
Det senare skedde till ackompagnemang av landsomfattande protester och namninsamlingar med flera hundra tusen namn. Mot avskaffandet. (Kalin! Släng dig i väggen!)
Och KDS bildades 1964.
Barnmisshandel förbjöds så 1978. Det nya pardigmet hade segrat.
Vilket inflöt i Förenta Nationernas, inte alldeles realistiska, Barn-konvention 1988.
Men i många länder är barnaga fortfarande laglig. Så t.ex. i Storbrittannien, som aldrig har kommit längre än till förslag (under förra valperioden - aldrig genomfört) att förbjuda anställd personal i barnomsorg att aga andras barn...
En liten delförklaring till det (och det glada deltagandet i kriget i Irak) finner ni här:
Hur det kan gå i övrigt - nämligen för att rätten till våld garanterar övervåld - kan ni läsa om ni klickar på rubriken.

tisdag, januari 10, 2006

The Bible... part III

With the exception of Hieronimus (†420) and a few others, before the 20th century the Church vehemently defended the full OT of the Septuagint.
And the concept of scripture of the Church was w i d e open:
Old scripture, new scripture, Hebrew scripture, Greek scripture, Aramaic scripture – all were scripture; as long as they witnessed to the Righteousness of God the Creator in Christ.
Logoi spermatikoi, kernels of truth, of the Gospel, could be found in absolutely any scripture.
Even heathen ones.
As long as they witnessed to the Righteousness of God… & c. – and on that condition.
To understand this today, post Renaissance Integrism and post 20th century "fundamentalism", we need remember that not even the “synoptic” gospels are synoptic.
They tell more or less the same stories in much the same order – with revealing exceptions – but they take different views.
This is why there are 4 gospels of the one Gospel.
The Jewish, and Biblical, narrative method being to juxtapose different versions of the same story presenting different views, different interpretations. And then discuss.
Take the story of Abraham and Sara in Genesis 12 and 20 and Isaac and Rebekka in Genesis 26. The husband gives his wife in marriage to another man (Abimelek in all 3 cases ;=), saying that she is his sister…
Which by the way, is not 6th Commandment adultery; infidelity, as we think of it, because in pre-modern societies the Husband has absolute right over all the members of the Household (compare 5th Commandment).
Or take the story of Sodom. The inhabitants of Sodom are certainly wrong to break the laws of Hospitality, but so has Loot, taking unknown strangers into his house without the permission of the Elders of the City.
To which is added that Loot is a resident alien himself… And that he offers his daughters for sex (which is not rape, as we think of it, see the powers of the Husband referred to above).
This offering incidentally, is Jewish rhetoric: – You can’t do this! – See how stupid you are!
Well they were, taking his “offer” literally…
(most later interpreters too, it seems ;=)
So, whatever it is, it’s never been “literal”. The Bible is Hebrew scriptures, not Indo-European. They are meant to be discussed.
And the youngest son is meant to put the tricky questions, pointing out the flaws...
And there are always several answers possible. Simultaneously.
Hence the Nobel prizes ;=)
Adapted from comments on Augustus Meriwether's blog (länk till höger)

The Bible... part II

The order of the scriptures in different Bibles is ideological, expressing both different views of the relative value of different scriptures themselves, and different views of the value of "Scripture".
In the 2nd century early Judaism and early Christianity had violent discussions over both the compass of the OT (22 books or 32) and of the authenticity of (differing) versions/translations.
The short Hebrew Bible of 22 scriptures (which in its present form is a 1000 years younger than the Alexandrian Bible) is organized historically, that is the age of the scripture determines it's place and relative weight, theoretically excluding late ones and those first written in Greek (some of these remain important such as the Mackabees).
Torah = the Teaching (= the 4 Ezraic rolls "of Moses").
Prophets incl. the Psalms (that is scriptures of Temple origin – these are in fact much older, but in part ("great" prophets) much redacted in Ezraic times).
The (general) Scriptures starting with Chronicles, Ezra and Nehemiah, and (often) ending with Ester.
The Alexandrian Septuagint (which is the first Bible-edition) arranges these and other scriptures in a historico-ideological order.
Historical: 4 Books of Moses, Ruth, Samuel, Kings, Ezra, Chronicles & c.
Philosophical: Prophets, Wisdom and Psalms.
Jewish Bibles (Septuagints as well as the later short one) tend to end with Esther, that is confirming the late Feast of Purim, whereas Christian Septuagints end with the Minor Prophets, namely with the Messiah-prophesy of Malachi – leading directly over to the NT.
The idea of "inspiration" was first advanced by Justin Martyr around 150, to defend textual differences (or obvious mani-pulations according to camp) in certain Septuagint quotes used by him and other Christian apologists, to "prove" Christian teachings as "fore-told" in the OT.
(But the Prophets are not fortune tellers – they speak to their contemporaries: Thus saith the Lord!)
Now, there was a question mark over the word used in Jesaiah 7.14 for instance: young woman or virgin?
Justin and others – already Platonists in inspiration – claimed that Jesaiah had written parthénos.
The virgin shall conceive...
And already understood this platonistically as virgo intacta; technical virgin.
Contra which Jewish apologists claimed, that the (Greek) word used by Jesaiah was néantis; young woman, almá in Hebrew.
To which Justin held up that the TRANSLATION was inspired - and more so than the original...
That Jesaiah wrote almá; "young woman", is the view held by OT exegetes today – but to actually know, we need an almá (or on the other hand a betulá) preserved in the Dead Sea roll of Jesaiah, for instance.
And I have not heard anyone say that we do.
The one thing we can be sure of, is that Jesaiah did not talk of either "technical virginity" as a platonist value or was referring to the semper virgo of Rome or any other such late fantasy, denying the humanity of Mary (and of Christ).
Adapted from comments on Augustus Meriwether's blog (länk till höger)

The Bible, Canon and "Scripture", part I

The first thing for me to know about the Bible is that it is the collection (verb) of Holy Scriptures (plural) of the Christian Church (eschatological, that is over Time).
Lots of differing scriptures.
Before there was a Bible (= book-format book) there were various scriptures deemed "good and useful to read", as Dr Martin Luther later put it.
First among them (without equals) was the Septuagint, the LXX, the first collected Bible of the full OT (2nd century BC to 2nd century AD).
When we approach the second half of the 2nd century, we have Jerusalem and 4 more Patriarchates. These correspond to the 4 Great Nations of Antiquity.
Now, each of them had their own missionary history, their own organisation, their own theological tradition, their own scriptural tradition – and their own gospel.
Jerusalem had an oral gospel, probably in Aramaic; Rome had the first written gospel, Mark; Antioch (Syria) had Luke, Efesos (Greece) had John – which leaves Matthew for Alexandria and Egypt.
For obvious conservational reasons it is the Alexandrian scriptural tradition which has been preserved somewhat in (varying) originals.
Now, this also means that the 4 Patriarchates weren't too keen on the scriptures of the others.
Alexandria did not want anything to do with the Corpus Johanneum, especially the Apocalypse (they had their own; the 1000 pages Shepherd of Hermas), just as Antioch vehemently rejected the "Catholic" letters of Alexandria...
When finally these 4 scriptural traditions began to merge from different collections of scriptures (the Septuagint, the Corpus paulinum in its various editions, the Corpus johanneum, the Catholic letters), the 4 gospels are found in different order, depending on which Patriarchate the manuscript originates from.
Matt, Mark, Luke, John is the Antiochene (and later the Alexandrian) order, the Roman was Matt, Luke, Mark, John.
This because in Antiquity collections were built from a core (Luke for Antioch taken over by Alexandria – and Mark for Rome), additions being put alternately back and front.
This means that the first and/or last scriptures are generally the youngest...
Which suggests that Matthew is the youngest gospel – unsur-prisingly there is not a trace of a Greek gospel of Matt (only of the logia, the original sayings in Aramaic) before, say, the year 170 (the Adversus heraeus of Ireneos).
Up to the middle of the 16th century "books" – that is collections – contained a great variety of (other) scriptures "good and useful", who later, with the advent of Indo-European Integrism, have been excluded.
For instance the Tchec (?) Codex Gigas; the Giant codex (1 by 1 by half a meter) – a 12th century Gospel book in the Royal Library at Stockholm – contains the 4 gospels in Old Latin, other NT scriptures in later (mainly Carolingian) "vulgate" Latin, a letter to the Laodiceans (not Marcion's), letters of Isidore of Seville (once a great authority in the Church), magic spells DE FURTIS ET FEBRIBUS and a Necrologium.
16th century academic Integrism also made Dr Calvin to throw out the OT deutero canonicals, which prompted the Tridentine Councils to affirm the full Septuagint OT in the (new) Latin translation of 12th century Paris (and St Victor), under Saint Hieronimus’s name, who (living some 800 years earlier) had had nothing to do with it.
Only no such edition existed, only a great variety of post Parisian versions...
Conclusion; the modern "canonical" Bibles are different from one another.
Roman, Lutheran, Anglican, Calvinist Bibles contain different scriptures in different orders.
And in differing – more or less dogmatic – “translations".
And although the different traditions generally agree that nothing beyond scripture be required of anybody – the interpretations of this magnificent principle are contradictory, to say the least.
Adapted from comments on Augustus Meriwether's blog (länk till höger)

Mera Skapelse

Jag lånar några tankar om Skapelse odh utveckling ur Bengt Hägglunds Trons mönster - av otacksamma studenter kallad Trons monster, pga det lite ålderdomliga och tröglästa språket:

I den debatt mellan naturvetare och teologer, som uppstod efter publiceringen av Darwins arbete om Arternas uppkomst 1859, utgick man mindre från vad som faktiskt står i Bibelns skapelse-berättelser än från en tolkning därav, som byggde på en nu övergiven världsbild: man förutsatte, att naturen inte, som den mänskliga historien, hade någon utveckling, utan ett allting, dvs. även alla nu levande djur och växtarter, skapats på en gång under de sex skapelsedagarna, vid en tidpunkt, som enligt Bibelns kronologi låg ungefär 6000 år tillbaka i tiden, dvs. 4000 år för Kristi födelse.

Denna till synes bokstavstrogna tolkning har varit omstridd även i äldre tradition. I och för sig finns det ingenting som hindrar, att tanken på en utveckling kan förbindas med Bibelns framställning av skapelsen. Det står ingenstans, att arterna skapades på en gång,. Tvärtom finns det redan i skildringen av de sex dagarnas verk ett före och eftervartannat, som i någon mån kan sägas utgöra en motsvarighet till det stamträd över de levande varelsernas utveckling, som den nutida paleontologin konstruerat fram på grundval av de fossila fynden och andra kända element i ut-vecklingen. De uttryck i Gen 1, som utsäger något om arternas uppkomst är närmast följande: ”Frambringe vattnet ett vimmel av levande varelser”… ”Frambringe jorden levande varelser, efter deras arter”. Här finns ingenting som motsäger, att nya arter kan utvecklas efter hand, eller att arter kan förändras, uppstå och dö bort. Snarare kan man säga, att dessa summariska satser kan få en konkret förklaring genom de detaljer i utvecklingens skeende, som avslöjas i naturvetenskaperna.

Trots att så lång tid förflutit efter debatten om Darwins teorier, framställes saken alltjämt i många sammanhang så som om utvecklingstanken vore den moderna vetenskapens alternativ till den kristna skapelsetanken och till Bibelns skapelseberättelser. Så kunde vara fallet, endast om utvecklingsteorierna gav en slutgiltig helhetsförklaring av de yttersta frågorna om vadan och varthän. Men detta är uppenbarligen en överinterpretation av de fakta teorierna stöder sig på. Man måste här som eljest skilja mellan en beskrivning av de iakttagbara processerna och en helhetsför-klaring, som också vill besvara de metafysiska frågorna om alltings ursprung och om den makt, som står bakom det hela. Konflikten mellan utvecklingslära och skapelsetro har ej sällan berott på en dylik överinterpretation av den förra, likaväl som på en fel-tolkning av den senare.
ur Bengt Hägglund: Trons mönster Lund (1982) 1992, sid. 51

måndag, januari 09, 2006

Lika eller olika?

Den amerikanska calvinismen har de senaste decennierna utbildat ett nytt socialpolitiskt pardigm, att de båda skapelseberättelserna i 1:a Mosebok innebär (obligatorisk) heterosexualitet och frukt-barhetskult.
Eftersom ny lära i Kyrkan alltid är annan lära påstås förstås att denna vulgär-biologistiska sammanblandning av Stat och Religion (1st Amendment, någon?) är vad Kyrkan har lärt alltid, av alla och överallt - men eftersom den inte kan spåras längre än till 1978, är misstanken att det nog ligger en liten hund begraven någonstans...
Tobias S. Haller BSG har en intressant teologisk genomgång av det nya paradigmet på sin blogg.
Är gudslikheten "kön" eller person?
Klicka på rubriken!

Magi i Senaten

Wall Street Journal rapporterar att 3 calvinistiska pastorer har utfört magiska riter i Justitieutskottets rum för hearings. Detta inför förhören med President Bushs senaste nominering till Högsta Domstolen, Samuel Alito, som börjar i dag.
Det är detta som Du skall icke missbruka HERREN din Guds namn! handlar om...

Klicka, läs och njut!

måndag, januari 02, 2006

Maktmissbruk

I dagens Svenska läser vi hur "kristna" hjälporganisationer i Thailand pressar hjälpbehövande att låta enrollera sig, för att få den hjälp de behöver.
Inget Amen - inget Halleluja.
Och det är ju logiskt om "hjälparna" tror på Pastorerna Green och Robertsons förklaringsmodell, att Tsunamin och Katrina var Guds straff över de fattigas synder ;=)
Och det är samma människor, som översätter 5:e Budet: Du skall inte mörda! så att de kan fortsätta med krig och dödsstraff...
Så vem är förvånad.
Klicka på rubriken!

söndag, januari 01, 2006

Hjärtats omskärelse

I dag firar vi Jesu omskärelse; 6 dagar efter födelsen, någon gång år minus 2 enligt 1:a årtusendets tideräkningar (den nuvarande, Karolingiska, tideräkningen infördes i 900-talet för att det skulle bli lättare att beräkna (det felaktiga) datum för Påsk...
Fram till dess föddes Jesus år 5.500 efter Världens Skapelse, enligt judisk tideräkning; i Kejsar Augustus 28:e regeringsår, enligt romersk, osv.
Vilket alltså allt blir år minus 2.
Och det är lite kul, eftersom jag just nu är sysselsatt med Romarbrevet och försöker se vem som har skrivit vad. Det blir 4 spalter; en för Paulos, en för Marcion c:a 140, en för gamle Polykarpos' gossar i Smyrna i 150-talet och en för Clemens av Alexandria och senare redaktörer (dessa har - förutom ihopa-redigeringen - mest tillagt citat från GT).
Och Paulos talar ju väldigt mycket om omskärelse - en yttre i motsats till hjärtats trohet och vice versa.
I Gamla testamentet är det däremot vår- och höstdagjämningarna som är nyår: Påsk och Festen, den stora. Det är därför som Fader Abraham och Moder Sara är så hemskt gamla. 90 år är alltså 45! Mycket det också, om det skall bära té...
Bl.a. kurderna håller fortfarande på vårdagjämningen.
Det var il papa som någon gång i 1690-talet bestämde att 1 januari skulle vara nyår. England var, som inte sällan, sist med det nya - det dröjde till 1750-talet. Den som i gamla papper anges som född 23 februari 1740 är alltså egentligen född 1741...
Fast Sverige hade ju då fortfarande Juliansk kalender och var alltså alltid 13 dagar efter ;=)
Ryssland var å andra sidan ännu senare med Juliansk kalender - det är därför bolsjevikernas statskupp i oktober 1917 alltid firades i som Oktober-revolutionen i november...