lördag, november 12, 2005

Spamattack

Komminister Kalins Prästdeklaration har som bekant väckt en del uppståndelse. Rört om i grytan - och bra är det. Det finns mycket som dolt sig i vrårna i skydd av något slags missriktad "snällhet".
Det är dags att sådant kommer fram i ljuset.
Men, eftersom mycket i kyrkoorganisationerna handlar om en-samma och mobbade barns grundläggande behov av tillhörighet och beundran, väcker den nya uppmärksamheten mycken vrede, hos dem som väntat sig beröm och i stället får kritik och generade skratt.
Ett exempel är rubrikens spamattack mot Walentines upprop.
Dessa som driver denna militanta heterosexistiska anti-moderna socialpolitik från 1900-talets sista tredjedel, är mycket väl organi-serade inte minst på Internet. Och de har resurser.
Spannvis. Förtryck är lönande!
Bakgrunden är 1800 och 1900-talens omvandlingar, modernite-tens genombrott i industrisamhället. Världsbildens omorganisa-tion med antagonistiska kön, husbondeväldets avskaffande, kvinnans myndighet, rösträtt för obesuttna, lagskydd för minori-teter, religionsfrihet, osv.
Den heterosexistiska social-politiken; formuleringarna; pro-grammet, kommer från USA. Och är ett intressant brott mot, den i amerikanskt samhället heliga principen, om åtskillnad mellan Stat och Religion; mot 1st Amendment.
För denna militanta heterosexistiska anti-moderna socialpolitik drivs med "religiösa" argument; hämtade från för ändamålet kor-rumperade Bibel-versioner. En total sammanblandning av reli-gion och samhälle, som gårdagens post är ett exempel på, bland många.
Jag repeterar adresserna till de namlistor som nu finns till stöd för Kyrkomötets beslut om en officiell akt för Välsignelse av Regi-strerat Partnerskap:
För präster i Svenska kyrkan:
Institutet för Kontextuell Teologi i Lund
http://www.iktsverige.org
Anders Lennartsson i Glanshammar, Strängnäs stift
http://www.simonline-portfolio.com/namnlista/index.php
För alla:
Walentines Värld
http://www.walentine.com
Svenska kyrkans Ungar i Göteborg
http://www.svenskakyrkansunga.org/goteborg

fredag, november 11, 2005

Guds Vrede

Det gick inte så bra för de bruntonade i de nyss avslutade valen i USA. T.ex. gick det riktigt illa för flera Intelligent design-projekt.
Amerikas svar på Pastor Green, TV-evangelisten och gruvägaren Pat Robertson varnar idag för Guds Vrede och naturkatastrofer.
Klicka på rubriken, läs och njut!

torsdag, november 10, 2005

Frågor och Svar

Jag för raskt över följande frågor och svar från ett utbyte på Karin Långström Vinges blogg (länk till denna till höger).
Sign Lars skrev:
Vilka 6 bibelställen anser du berör homofrågan?
Hur har dessa tolkats i kyrkohistorien enligt dig?
Hur menar du att tolkningen har skiftat efter 1950?
Har kyrkan någonsin accepterat utlevd homosexualitet enligt dig? I så fall när, hur och var?
Om kyrkan inte accepterat utlevd homosexualitet tidigare – på vilket sätt har då någonting förändrats post 1950 som du hävdar?

De 6 "klassiska" ställena som anges är Genesis 18-19 (handlar om gästfrihet. OBS! inte om våldtäkt), Leviticus 18:22 och 20:13 (tabun, är eg. samma ställe). Dessa 3 uppfanns av Pietro Damiani i Liber gomorrhianus c:a 1050.
Rom 1:26-27 (glossa av Clemens c:a 180). Detta uppfanns av Pierre Chanteur i De vitio sodomitico och Verbum abbreviatum c:a 1180.
1 Kor 6:9-11. Uppfanns av Thomas ab Aquino i hans Summa contra gentiles i 1260-talet.
Därtill alias 1 Tim 1:10, som inte har inte översatts lika med 1 Kor förrän i vår tid ;=)
Ställen som i verkligheten handlar om vad vi i dag kallar
Homosexuella människor: Hövitsmannen och hans slavgosse i Lukas 7 och Matt 8.
Bisexuella människor: David och Jonathan, Rut och Noomi, männen i Rom 1:26-27.
Transsexuella människor: Daniel, Aspenas, osv., den "etiopiske" hovmannen i Apg 8.
Detta är forskningens nuvarande framkant.
Efter 1955 har nya ställen uppfunnits, dock ingalunda i alla översättningar och språk: Dom 19 (aldrig tidigare läst, vad jag vet), 1 Thess 4:3-7 (från Lateranum II 1139 använt som "bevis" för det obligatoriska prästcelibatet), Judas brev v. 7 (dito som "bevis" för de karolingiska Skärseld- och Helvetes-lärorna).
Som ses av 1 Thess och Judas har en del ställen, som använts som "bevis" för numera obsoleta och oanvändbara läror, i vår tid i stället gjorts om till det helt nya begreppet "homosexualitet" - ordet är nu inne på sin tredje bemärkelse sedan det myntades 1869.
Detta gäller också ordet malakós i 1 Kor 6:9, som i 1000 år (och fortfarande i Öst och i New Catholic Encyclopaedia 1966) sagts betyda masturbation, alltså att säden spilles utan avlande avsikt (den enda ursäkten för ett sådant beteende enligt indo-europeisk filosofi).
I det medicinskt definierande Västerlandet blev som bekant masturbation osäljbar som Dödssynd i 1900-talet ;=)
Förändringarna handlar om en essentialistisk militant hetero-sexism i 1900-talets andra hälft.
Alltså ett helt nytt sätt att uppfatta världen.
Från 1970-talet argumenteras denna nya syn inom amerikansk Calvinism med "skapelseläran", en sexistisk protest mot det moderna samhällets jämlikhet, osv. inlånad från Rom.
Denna utläggs med hjälp av kreativa läsningar av de båda ska-pelseberättelserna i Genesis 1-2 som obligatoriskt heterosexuellt äktenskap, innebärande kvinnans underordning under mannen.
Då skall observeras att äktenskapet under 1000 år av akademi-kerna sagts vara ett sämre celibat för den som är svag i köttet!
Vi talar alltså om alldeles nya villoläror.
Detta är också anledningen till text-"bevisens" instabilitet; varje författare har sina förklaringar till vad inblandade "ord" egentligen betyder ;=)
Bakgrunden till allt detta är det alexandrinska idéarvet inom Europas vuxendagis i 2:a årtusendet. Det är för anti-kosmiska indo-europeiska filosofer i Alexandria som "sexualitet" var ett problem.
Och det handlar om hierarkiska läror om kön (fränt misogyna, jfr ordet "fittor" för "kvinnor" i Clemens glossa i Rom 1:26-27) sperma (denna är akademikerns själ och får inte "spillas", kvinnan har ingen sperma/själ), och instrumentellt frälsande/förtappande abstinenser.
Men det finns ingenting som tyder på att "sexualitet" i någon mening någonsin var ett problem vare sig i det gamla Israel eller Juda, eller ens i den Ezraiska reformens persiskt inspirerade tidevarv, och inte heller i Kyrkans 1:a årtusende.
Annat än för en och annan ny-platonistisk akademiker...
Det är emellertid just dessa som från 1100-talet - då vissa av deras skrifter allegoriserades som "forn"-kyrkligt stöd för nya ekkle-siologiska och sociala läror - har utropats till Kyrkans Fäder och Lärare. Det var de alltså inte i sin egen tid, snarare ganska marginella ;=)
Vad som händer i Karolingisk och efterkarolingisk tid är omfattande sexualiseringar av Buden och ett antal enskilda främst kultiska ord (II Budet), tillsammans förekommande flera hundra gånger i GT och NT.
Detta ändrar Bibelns varningar om egoism och girighet till abstinens och celibat.
Ändringarna införs i 1100-talets epokgörande bibelförfalskning, den parisiska Versio vulgata, en förändring av den då 1000 år gamla, mycket pålitliga, latinska översättningen från 2:a århundradets Nordafrika.
Renässansens folkspråksöversättningar är väsentligen parafraser av Versio vulgata. För även om herrarna tror att de översätter från byzantinska manuskript av den Allmänna grekiska texten, har de den teologiska traditionen från Versio vulgata i bakhuvudet, precis som jag har 1917.

tisdag, november 08, 2005

Fosfor över Falluja

En film från RAI, italiensk TV.

27 minuter, engelsk speaker, delvis mycket otäck.

Il Tempo desinganna

Det finns nu bilder och intervjuer med medverkande soldater som talar om att USA använde kemiska stridmedel WMD; nämligen bomber med vit fosfor vid anfallet mot civila och motstånds-grupper i den irakiska staden Falluja i November förra året, ett och ett halvt år efter det olagliga anfallskrigets officiella avblåsande.
Det kan nu inte förvåna någon - varför annars inpackade journa-lister och mörkläggning?
Men i alla fall...
(klicka på rubriken)

måndag, november 07, 2005

Svenska Helsingforskommittén

Med jubiléumsnummret av Tidningen Expo (länk till höger) kom, påpassligt nog inför Åke Green-rättegången, en liten broschyr från Svenska Helsingforskommittén om Hatets språk - frågor och svar om hatpropaganda och yttrandefrihet.
Den behandlar - som man kan tänka - gränserna mellan yttrande-frihet och hets mot grupp.
Broschyren kan laddas ner i pdf från länken till höger, eller beställas konstnadsfritt via info@sh.se eller 08 - 791 84 45.
En kuriositet i sammanhanget är att ingen mindre än Pastor Greens försvarare, advokaten Percy Bratt är Svenska Helsing-forskommitténs ordförande och att Barbro Hedvall, ledarskribent i Dagens Nyheter, sitter i styrelsen.
Och DN krävde i dag - två dagar innan rättegången - på ledarplats Pastorns frikännande!
Under rubriken finns en länk till denna ledare - inte ens årtalen är rätt - men jag kan inte undanhålla er följande:
"Missakta betyder att värdera lågt. Men här kan det inte vara fråga om vilken låg värdering som helst. Det måste röra sig om ett hotfullt sammanhang, en låg värdering som syftar till att göra en grupp sårbar för angrepp.
Om inte tolkningen ges en sådan förankringen i hotfulla sammanhang blir det svårt att skydda yttrandefriheten. För vad kan inte sägas innebära missaktning? Och vem kan inte hitta skäl att känna sig kränkt?"
Vilket visar att ledarskribenten - vi får väl hoppas att det inte är styrelseledamoten Hedvall - inte har förstått vad det står i lagen.
De europeiska lagarna om hets mot grupp efter 1947 handlar inte om att känna sig kränkt, och syftar inte heller till att hindra att en grupp görs "sårbar för angrepp", utan handlar om att vissa - i lagen angivna - grupper historiskt sett har varit och fortsatt är utsatta för angrepp.

Kommentarer

I fortsättningen blir det endast registrerade användare som kan posta kommentarer.

söndag, november 06, 2005

Gustaf Lützen

Idag är det den dag Gustaf Adolph den store föll av hästen. Det var en stor dag ännu för inte så länge sen.
Jag tänkte skriva en del om det - men först skall jag ta mig ett långt varmt bad ;=)

Biskop Robinson i London

Jag fortsätter med engelska, nämligen med anteckningar från Biskop V. Gene Robinsons anförande i Saint Martin in the Fields (kyrkan vid Trafalgar Square) i går.
Gene Robinson valdes till Biskop i New Hampshire i USA för 2 år sedan (länk till höger), vilket har tagits till förevändning för mycket rabalder inom den Anglikanska kyrkogemenskapen. Han bor nämligen sedan 18 år ihop med ett mannfolk - och det finns det många - inte minst i USA - som vill förbjuda.
Vid biskopsvigningen representerades Svenska kyrkan av Biskop Krister Stendahl och Stockholms nuvarande Biskop Caroline Krook har inbjudit Gene Robinson till Stockholm i slutet av denna månad.
Det pågår sedan ett par decennier en maktstrid mellan en högljudd Calvinistisk minoritet i främst Amerika och Afrika, som vill göra om den Anglikanska kyrkogemenskapen efter konfessionella linjer, och kyrkans majoritet som vill fortsätta som hittills - vilket inbegriper fortsatt emancipation för socialt marginaliserade grupper; slavar, kvinnor och nu homosexuella kvinnor och män.
Not living is the worst thing
I attended a lovely service today put on by Changing Attitude at St. Martin's in the Fields. This is what I took away from the address after.
Gene Robinson began by talking about his traumatic birth, and early childhood illness resulting from a difficult delivery, and how his survival seemed to be miraculous to many who thought he would soon die after birth. How when he became Bishop his mother had suggested she had always thought that God ensured he survived for a reason, and this must be it.
He was a charming, intelligent, witty man, down to earth, short in stature, and came across as having a heart of gold. This was a very different man from the timid person who spoke across a satellite link to LGCM in Manchester two years ago. This was a man who had been transformed through his ministry as bishop, someone who had overcome his fear of death while facing very real death threats, who had been blessed to see people’s lives transformed by God through his ministry. He saw being gay as being a gift, and through that comes the gift of our knowing our need of God (cited Beatitudes).
We cannot regret being gay, lesbian and transgendered, if through that we also come to know God. This is not about a social agenda or axe-grinding. It is about witness to the greatness of God, which is what we are required to do. He quipped: “Some of my very best friends are straight people”. He had a fundamentalist upbringing, and there began his love for scripture; yet despite what his church was doing with scripture, God’s voice still manages to come through.
He recounted looking at Playboy with other school-boys, which set up his self-alienation and hiding. He had therapy to try and cure his sexual orientation, and subsequently was married to a wonderful woman, who knew about his desires, and they had a wonderful marriage. Eventually he felt that God was calling him out (cited Jesus telling Lazarus in the tomb to “come out”). He and his wife made a decision to be divorced. They felt that the only way to honour each other, as they had promised in their vows, was to let each other go (which was painful).
When they were divorced, they then celebrated the Eucharist together, returned rings, and asked each other for forgiveness. He was honest with his children. He has been with his partner for 18 years.
He referred to the sermon at his consecration, where it was stated that a bishop cannot be a symbol of the unity of the church – that together the bishops are a symbol of that unity, but that unity cannot consist in any one of them. In following his calling, he was aware that it is hard to know what is God’s voice and what is one’s own ego – discernment is needed, and that is why one must refer to one’s spiritual director in these matters.
The decision for selecting a bishop in ECUSA is taken by the diocese, unlike here; there are no external factors involved. The bishop is elected by both the laity and the clergy in two sets of ballots. He was elected by those representatives in his diocese, as their bishop, in accordance with his province’s rules.
Becoming a Bishop has changed his life. He talked about the death threats, his need for body guards, being approached in letter by a woman in prison as a result of his election, and the ministry to women in that prison that came out of that. His selection was about far more than just sexuality, and this has opened the doors of the church to many who are not gay, but who can see it as a sign that they too are included. People outside the church and in the gay and lesbian community saw something in the process that spoke to them of God’s love.
Talking about the death threats, he said that for us, as Christians, dying is not the worst thing – not living is the worst thing. Dying is not a reason to be fearful. Throughout scripture we are told, in Jesus’ words, “be not afraid”.
On the day he was consecrated bishop, nobody there doubted the presence of the Holy Spirit. Now, New Hampshire is the only diocese in the Anglican Communion that is not obsessed with sex. He is just the bishop – they have moved on now – it is about the Gospel. The church there is growing like crazy; they have lost some people, some big donators. People are now returning to the church after 20/30 years, they are receiving Roman Catholics (Ratzinger being elected Pope could be a huge benefit to the Anglican Communion); it is unbelievable. And they are drawing in people who have no connection with the church; not specifically gay and lesbian people, but young people with families who see an inclusive church. Rather than being bad for the church, it seems the church may well be a better church for inclusion.
He gave twelve items of advice.
1. Go beyond inclusion. We are baptised into the church, we are already in the church, and nobody can exclude us.
2. Act normal (not straight). Then people will see we are normal.
3. Work on your own stuff. It is not over when we come out, that is just the beginning. It is like coming out of Egypt and wandering in the wilderness for 40 years; there is a temptation to go back to the security of Egypt.
4. Offer your gifts to the church. We have gifts besides being who we are as gay people, and should pull our weight like everybody else.
5. Focus on other issues as well. We need to care for the poor. The sin of Sodom was neglect of the poor, orphans and widows; who are the real sodomites in our governments? Those who neglect the poor and marginalised commit the sin of Sodom. Do not neglect these scriptures, use what has been hidden within them.
6. Gently and quietly teach. Be patient and tell them what it feels like to be told “love the sinner, hate the sin”, or about being a “practicing” homosexual, “it’s OK to be gay but not practice” (asked what “practicing” means; had a humorous aside about when it starts to become practicing – living in the same house, sharing a room, sharing a bed, touching each other, etc.). At what point do we practice? Who has the right to assume that they know what it is we do in private? What happened with Jeffrey John put paid to the idea that the issue was about practice. You cannot separate sin from the sinner; you cannot separate out who you are; it is about who we are.
7. Connect with other “isms” – racism, sexism, etc. The oppressor wants us to argue rather than deal with the oppression. Together we become the majority. Straight white men have run the scene too long, and it is coming to a close, we all have a place at the table now.
8. We will not see the end of this struggle in our lifetime. That is fine, we know where it will end.
9. Be prepared to pay a price. Jesus tells us that it will cost us.
10. Learn to preach the Good News. Use opportunity to talk about God and how amazing He is.
11. Do your own spiritual work: Prayer Worship Discernment So that you can point God out (Told joke about what happens when you cross a Unitarian and a Jehovah’s Witness – goes knocking at doors, but when the door opens forgets why he’s there).
12. Keep focussed on mission. Not about sexuality, about bringing people to Jesus Christ. We have a story to tell. We know what it is like at the margins and to be at the heart of God. People want to hear this; they want to hear about our amazing God. This is our story.
Talked about when Peter and John went to the Temple, and the man at the Beautiful Gate. Peter’s “I have no silver and gold”. We have been made to sit at the gate, and forgotten that we belong inside. Jesus has made us walk. People will want to know where we get our joy and peace. We belong in the Temple, and that is where God wants to see us.
He then answered some questions. He felt that the Roman Catholic Church trying to tie in their problems with child abuse with homosexuality was abysmal. When asked what we should do when we are cursed and vilified, he responded “love them anyway”.
Apologies for any errors or omissions on my part, but this was from my notes & memory.
Michelle O'Brien

Romans 1.16-32

Romans 1 was only invented as anti-gay by Maître Pierre Chanteur (Peter Cantor for you lot) in late 12th century Paris. Up to then the general idea was that the gloss 26-27 was about "bisexuals" to us, exchanging what they had for what wasn't theirs. Likeways Johannes Chrysostomos around 400 was the first to interpret the "women" as tribades. Most others (all until J Chrys) thought they were – what the Alexandrian philosophers deemed – "used" improperly, from behind.
Modern Romans consists of 2 letters; Romans with additions and the Letter of recommendation for Febé (Rom 1.7-12 + 16.1-16+20b). There are 4 authors: Paul, Marcion around 140, Bishop Polycarp’s boys in Smyrna in the 150ies and Clement of Alexandra around 180 (= Papyrus 46).
What is used in today’s translations is not the eldest manuscript the p 46 (written 270-300) containing the Corpus paulinum (apart from the Pastorals + non Paulinian Hebrews), a book of the eldest type (simple fold), which was found unscathed in the late 1920ies, but mutilated (the outer 8 leaves missing) before going on the market, but the 5th century Byzantine harmonization.
Romans 1.16-23 according to the New Revised Standard Version 1989:
16 For I am not ashamed [ep-aisxunomai; same word as ten asxemosúnen in v. 27] of the gospel; (it is) the power of God for salvation to everyone [pantì = all] who has faith, to the Jew first and also to the Greek.
17 For in it the righteousness of God is revealed through faith for faith [ek pístews eis pístin = from faith to faith]; as it is written, ‘The one who is righteous will live by [ek = from] faith.
18 For the wrath [now, in a Paulinian context I would very much suggest that “Wrath” should be Grace instead; the Grace of God shows it self upon the unrighteous. The "wrath of God" is found only once each in deutero-Paulinian Ephesians and Colossians. I think “wrath” is an anti-cosmic change by Marcion (whom I think wrote Col and 1 Thess)] of God is revealed from heaven against [epí = for] all ungodliness [a-sébeian = im-pious] and wickedness [a-dikían = un-Righteousness] of those who by their wickedness [a-letheían = wrong-doing] suppress the truth.
The next passage verses 19-25 is emblematic of certain Jewish Hellenistic Wisdom literature. It is in reality the Alexandrian Museiwn’s explanation for idolatry; the peoples of this World having turned away from The Highest Being to Gods of their own invention (the Museiwn saw the gods as materialized Concepts, cf Shinto in Japan).
I do not know if this kind of thinking can be attributed to Paul himself, or whether it is a (somewhat heavyhanded) redaction or a substitute by Marcion or Clement. There is a great number of un-typical words in verses 19-32.
The imagery is Egyptian, somehow surprising perhaps in a letter for Rome - which this probably is, possibly having been found in Rome by Marcion, and at that date unknown in the East. The importance of the find prompting his own edition of the Letters of Paul.
I would explain the Egyptian flavour as coming from the 2nd Commandment: no idols, not worship them, not serve them.
As we know the anti-moderns claim (post 1978?) that this is Genesis 1-2 instead. Not very likely, I would say.
19 For what can be known about God is plain [fanerón = has made evident, shown] to [en = in] them, because God has shown it [efanérwsen] to them. 20 Ever since the creation of the world his eternal power and divine nature, invisible though they are, have been understood and seen through the things he has made.
So they are without excuse; 21 for though they knew God, they did not honour him as God or give thanks to him, but they became futile in their thinking [dialogismoîs = dialectic thinking, reasoning], and their senseless minds [kardía = hearts] were darkened.
22 Claiming to be wise, they became fools; 23 and they exchanged [éllaksan = changed] the glory of the immortal God for images resembling a mortal human being or birds or four-footed animals or reptiles [all Egyptian Gods].
In the following verses the translation exaggerates the words of the text, preparing for an anti-gay rendering of the gloss in verses 26-27.
24 Therefore God gave them up [parédwken = abandon, as in the Gethsemane scene] in the lusts [epithumíais = (material) desires as per the 10th Commandment] of their hearts to impurity [akatharsían = cultic impurity, 2nd Commandment], to the degrading [atimázesthai = dishonouring, verb] of their bodies [tà swmata, not sarx; Flesh] among [en = in] themselves, 25 because they exchanged [metéllaksan = ex-changed] the truth about God [tén alétheian toû theoû = God’s own truth, not the teaching of whomever] for a lie [pseúdei] and worshiped and served the creature rather than the Creator, who is blessed forever! Amen.
And worshiped and served the creature rather than the Creator, who is blessed forever! Amen. cf Deuteronomy 5.7-10.
Now, this first doxología makes me think that Marcion may be the father of verses 19-25. The second, more famous, doxología is the hopping one, found in 4 different places in the manuscripts, and often attributed to Marcion as it ends the Athos manuscript (about 800) - but it seems Tertullian says Marcion did not quote the second doxología in his writings.
The second doxología is found after 14.23 in Athos (maybe Marcion), after 15.33 in p 46 (Clement), after 14.23 AND after 16.23 in the Alexandrinus. Also, in some Byzantine manuscripts, it’s found after 16.24. This hopping about irrefutably discloses that the present Romans is a combination of several versions.
Then follows a gloss, to my mind by Clement of Alexandria about 180. It’s heavily pro-philosophy, but not anti-gay, as in today’s translations. The subject is, as always in philosophy, the spilling of semen for non procreative purposes; masturbation (“Every Sperm is Sacred”).
26 For this reason God gave them up [parédwken = abandon] to degrading [atimías = dis-honouring, adjective] passions [páthe. The choice of this word – of Passion fame – reflects the Alexandrian view that all passions are degrading; a-pathía is the Ideal]. Aí te gàr [Even] Their women [théleiai = cunts, not women. Not even the misogynic Pastorals ever use this word] exchanged [metéllaksan] tén [the] natural [fusikèn = according to nature; for procreative purposes] intercourse [xrêsin = use (by the men)] for tén [the] unnatural [parà fúsin = to the side of, besides].
Like Eschaton, parà fúsin is dative: to the side of, besides nature.
The Vetus latina, the Old Latin translation (2nd century North Africa) here gives extra naturam; besides nature. So this is not contra naturam; “against” nature, as changed in the pro celibacy 12th century Versio vulgata, and even less “un-natural”, which is a Scholastic abstract Concept.
It was a normative inversion ("natural" law) of the negative "nature" of the ancient Platonists, cf The Fables of Clement.
It may be noted that the Swedish “translation” for the contra of the Versio vulgata; “mot”, up to the beginning of the 20th century meant by, with, to the side of, in all but churchy texts.
Of course, the use of the scholastic concept “unnatural” in a 20th century translation is intentionally misleading.
27 and in the same way also the men [ársenes = males], giving up natural intercourse [tén fusikèn xrésin = the natural (i.e. procreative) use] with [tês = of the] women [cunts], were consumed [eksekaúthesan = burning – consumed is the result; the ashes] with passion [oréksei = lust] for one another. Men “committed shameless acts with men” [ársenes en ársesin tèn asxemosúnen katergazómenoi = males in males the shame (ful things) working] and received in their own persons [en eautoîs apolambanontes = fell back on themselves] the due penalty [antimisthían = dishonour] for their error [plánes = mis-take, NOT error].
The whole gloss correctly: 26 For this God abandoned them to dishonouring passions. Even their cunts exchanged the “procreative” use for the “non procreative”. 27 Likeways, also the males giving up the "procreative" use of the cunts, were enflamed by lust for one another. Males in males the shame (ful things) arose, and the dishonour of their mistake fell back on themselves.
Very graphic this one. The word tèn asxemosúnen; the shame. “the secret parts”, is the same as in the Taboos in Leviticus 18.
But note, that Paul himself contradicts this in verse 16: I am not ashamed!
Now, the use of a gloss is to alter the existing meaning of the phrase, either to “clarify” or to add something that is not in the text – and is understood not to be in the text!
This gloss makes the mildly Hellenizing wanderings of Paul or Marcion into a full blown Philosophical statement of the late 2nd Century Platonizing Alexandria.
I would suggest that the rest of the (modern) chapter 1 is from the disciplin freaks at Smyrna in the 150ies.
28 And since they did not see fit to acknowledge [this is funny: Kaì kathws ouk endokímasan tón Theón… Zerwick gives 2 alternatives; “put to the test, hence approve” or “see fit”, the NRSV chooses both! Correctly: And as they did not try] God, exein en epignwsei [which they had in knowledge, knew] God gave them up [parédwken, again] to a debased mind [adókimon noun = untrue, false, not genuine, mind, mind-set] and to things that [poieîn tà mè katékonta = doing what] should not be done.
29 They were filled with [peplerwménous, can’t find this but it's probably correct] every kind of wickedness [adikia = unrighteousness, injustice], evil, covetousness [pleoneksía], malice. Full of envy, murder, strife, deceit, craftiness, they are gossips, 30 slanderers, God-haters, insolent, haughty, boastful, inventors of evil, rebellious toward parents, 31 foolish, faithless, heartless, ruthless.
32 Oítines [whereas] They know God’s decree, that those who practice [poiaûta = do] such things deserve to die [Death as in Genesis 3; not being part of the Covenant] — yet they not only do them but even applaud others who practice them.
Now, verses 29-31 (close to alias 2nd Tim 3.2-4) are really impossible to translate with any certainty, because like all 2nd century Catalogues of Sins, it consists of isolated words without Context...
The New Revised Standard Version does rather well, but verse 28 is horrible.
Correctly: 28 And as they did not try God which they knew, God abandoned them to a false mind-set doing what should not be done.
__________________________
Text without Context is Pretext

Guds Välsignelse

Ett upprop mot Komminister Kalins Prästdeklaration finns på Walentines värld. Klicka på rubriken!
Jag knycker helt fräckt en kommentar av Bengt på Karin Långström Vinges blogg (länk till höger), som är mitt i prick:
"Yngve Kalins uttalande stämmer överens med vad Fri Modig kyrka står i samma fråga. Prästdeklarationen är ett rent kyrkopoli-tisk ställningstagande från en gruppering som säger sig vara opolitisk. Har noterat att Kalin själv är kommunpolitiker vid sidan om sin prästtjänst också och stödjer Alf Svensson."
Vad man kan konstatera när man ser Prästdeklarationen är att det är the usual suspects. Vägrarfronten. De som i 80 år har varit emot allmän rösträtt 1921, kvinnans jämställdhet, husbonde-maktens avskaffande 1928, hustruagans 1908, skolagans 1956 och barnagans 1964, kvinnans tillträde till Kyrkans ämbeten 1958, osv.
Själva Hr Kalins trumpetande i bladen om att Kyrkomötet är "politiskt" är nog. Själv är han förstås inte "politisk", när han är kommunalpolitiker...
Det är skillnad på differansen... När far super, är det rätt.
Granskar man signatärerna närmare ser man ett antal pastorat som ofta förekommer i platsannonser - och jag brukar kolla sån't efter en begravning i tidigt 1980-tal...
Där är också ett par, vilkas söner jag har känt. De lever inte mer.
Så det här gossarna är farliga inte bara för samhällsklimatet och för sina församlingsbors sinnesfrid (det är ännu mycket värre i fri-kyrkorna). Men det förstår de förstås inte alls. Heller.

fredag, november 04, 2005

Fallet Åke Green

Den 9 novmeber, som är onsdag i nästa vecka, är det dags för tredje omgången i fallet med den öländske pingspastorns predikan i pingstkapellet i Borgholm juli 2003. Det var ett upprepat brott; den gode pastorn hade hållit samma anförande i Ingatorp i februari 2001.
Man kan i dagens nummer av Tuffe Uffes husorgan Världen idag läsa flera artiklar i ämnet, sirade med långa citat ur FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen osv.
Dessvärre utmärks artiklarna av en långtgående okunnighet om religionsfrihet, yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter, liksom av en oförmåga att ta till sig, på vilka sätt europeisk rätt skiljer sig från amerikansk, och svensk rätt från europeisk.
Som det är nu, påstås flera gånger att lagändringen 2003 - som kom till till följd av Sveriges anslutning till Maastrich-avtalet 1993 - strider mot samma europeiska EU-rätt som krävde denna lagändring - vilken Sverige alltså tövade med i 10 år...
Kalmar tingsrätts fällande dom var utförlig och välskriven, Göta hovrätt (ökänd från Motala-målet och andra fall) tog däremot i sin friande dom inte upp åtalspunkten, mer än att i högsta förbifarten konstatera att "spridning" förelåg...
Men vad saken gäller, är inte att pastorn har citerat selektivt utan namns nämnande ur flera - sinsemellan oliklydande bibelöversätt-ningar - utan de reflektioner han därvid tillfogade ur egen fatabur.
Varken pastorn själv eller Världen i dag verkar förstå skillnaden.
Hovrätten svamlade om "avsikt" - ett säkert sätt att låta gärnings-män gå fria. Men konflikten mellan pastorns funderingar och lagen om hets mot grupp - som tillkom efter 2:a Världskriget på förekommen anledning - handlar inte om pastorns eventuella "avsikt" och inte heller, som Världen idag skriver, om huruvida någon utpekad (det är främst svenska riksdagens ledamöter, det) eventuellt känner sig kränkt av pastorns svada, utan om att den lille nynazisten med järnröret blir uppmuntrad.
Under rubriken finner ni en Brännpunkts-artikel från dagens Svenska Dagblad.

söndag, oktober 30, 2005

La Nouvelle Orléans

Nytagna bilder från den sk 9th Ward, det lägst belägna kvarteret i New Orleans.

Klicka på rubriken!

lördag, oktober 29, 2005

Ögonblicksbild

Lämpligen med svenska Kyrkomötets beslut i torsdags morse om en officiell ordning för Välsignelse av registrat partnerskap i minne, kan vi begrunda denna sedelärande historia, om vad som kan hända om man åker taxi om natten, i stater där anarki och övervåld är grannar. Klicka på rubriken.
Formellt/legalt handlar det om den princip för statens maktutöv-ning som funnits åtminstone sedan Romarrikets dagar.
Uniformen är helig.
Och i skydd av det, avlönar de uniformerade sig själva... Antingen genom att angripa lönekuverten i flock på fredag eftermiddag, som i Mexico, eller som i exemplet ovan att man tar sig till att utkräva lite extra böter för lite av varje...
Vi såg ju fasonerna i La Nouvelle Orleans.
I detta fallet har personerna sin egen biskop emot sig.
Changing Attitudes arbetar för homosexuellas villkor i Kyrkan på ett mera grundläggande plan - nämligen att de skall få finnas - medan deras lokale kyrkotjänare Peter Akinola, Ärkebiskop av Abuja och Primas av Hela Nigeria är en av de högljuddaste bråkmakarna inom den Anglikanska Gemenskapen, som har liknat homosexuella vid lite av varje, stöder tvångsgiften, månggifte, kvinnans sociala underordning osv.
Själv åker förstås Akinola inte taxi, utan pansarlimousin.

torsdag, oktober 27, 2005

Mierd in Controversy

Så har det oundvikliga slutet kommit med Harriet Miers kandidatur till USAs Högsta Domstol.
Frågan nu är mindre vem nästa kandiat skall bli - Kejsar Caligula utnämnde sin totto till Senator, och det kan knappast överträffas, ens om man försöker - utan vad som kommer att hända med administrationen Bush IIs politiska underbyggnad, den stora koalitionen som föll samman över fallet Miers.
America Blog har en sammanställning av negativa kommentarer från värdekonservativa och theonomistiska republikaner. Klicka på rubriken.
(Theonomy är en riktning, som vill införa Calvinistisk sharia i USA)

Sent omsider

Kyrkomötet uppdrog i morse att Kyrkostyrelsen att sätta samman en ritual för Välsignelse av Partnerskap, med ty åtföljande ändringar i KO kap. 23 och med ny § 4.
Därtill antogs 4 uttalanden om homosexuella i Kyrkan, som bl.a. avvisar diskriminering och försök att "bota" homosexualitet.
Inte minst med tanke på att homosexuella sedan 1998 används som förevändning för anti-moderna kuppförsök i den Anglikanska Gemenskapen, är beslutet spännande (länkar till höger).
Sen kan man ju tycka att det kommer något långt efter lagen om registrerat partnerskap 1993...
Den romerske Biskopen av Stockholm har redan förklarat att: Nej, di tycker inte om Kyrkomötets beslut, men tänker inte avbryta de ekumenisk kontakterna ändå.
Något annat hade varit märkligt, även under Bängt XVIs pontifikat.

onsdag, oktober 26, 2005

Fågelinfluensan

David Austin i The Guardian kommenterar fågelinfluensan under rubriken.

tisdag, oktober 25, 2005

In memoriam

Rosa Parks har dött, 92 år gammal.
Det var hon som en dag för 50 år sedan inte reste sig från sin plats i bussen, så som lagen i Alabama krävde.
En kämpe för rätt och sanning.
Några korta ord av Barbara Crafton:
Gary Younges artikel i The Guardian finns nu på nätet:

Pimlico

Tillbaka från London, där jag har tillbringat underbara dagar med några av Englands ljuvligaste människor i vackraste väder.
Anledningen var ett möte med Inclusive Church (länk till höger), en organisation som arbetar för en inkluderande Kyrkan i Jesu efterföljd, och som just har gjort bra i från sig vid valen till Engelska kyrkans Kyrkomöte.
Mindre kul var däremot Irish Air Pirates och deras Banshee-flygtider... Man blir rätt mör när man har gått upp klockan kvart i 3 på morgonen.

fredag, oktober 21, 2005

A House divided...

Patrick J. Fitzgerald, USAs Justitiedepartements särskilde åklagare från Chicago, lät sätta upp en hämtsida i dag...