Faktiskt är det så, att väldigt få av 2:a årtusendets kyrkoläror är grundade i Bibeln.
Sammantaget läses kanske 10 sidor som "bevis" för ditten och datten.
Men det handlar då mestadels om verser och begrepp och ord, som blivit obsoleta; alltså med tiden blivit inaktuella.
Som en gång talat om samhällsförhållanden som inte finns kvar: främmande kulter, Husbondevälde, osv.
Dessa har återanvänts i 2:a årtusendet av Europas ny-platonistiska akademiker som - naturligtvis – har läst in ny-platonistiska läror på dessa ställen, med hjälp av ny-platonismens speciella läs-metod: allegoria.
Ett bild-språk som uppfanns århundradena före Kristi födelse vid Museiån i Alexandria, och där det är baksidan som räknas.
Hela 1000- och 1100-talets kyrko- och socialpolitik har placerats i Bibeln: principat, prästcelibat, korståg, abstinenser, osv.
Medlet har varit att "man", dvs. akademikerna har läst Bibelns; LXXs och NTs, specifika teologiskt tekniska grekiska, som den allmänna eller (som det passat) den Platonska Akademins akademiska grekiska.
Teologiska, kultiska och sociala begrepp (däribland II, VII och X Buden) har blivit sex – allt i socialt disciplinerande syfte!
Och det är ännu ingen som kan säga hur mycket av detta som var medvetet och hur mycket av det som var o-medvetet.
Det måste forskas väldigt mycket mer för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar