Svenska Dagbladet rapporterar inifrån Regeringens Samord-ningskansli om diskussioner om att kratsa kastanjerna ur elden för KDS, genom att stryka ordet äktenskap ur den kommande ”könsneutrala” Äktenskapslagen (benämningen från 1915) till förmån för ”Giftermål” (som gällde till nya Äktenskapsbalken 1987), eller dylikt.
Vet någon idag vad skillnaden är?
Ett Giftermål, gipþarmal på forn- och medeltida svenska, är att en ”Giftoman” (Brudens Fader, moder eller annan (manlig) släkting) på Släkternas vägnar gifter ihop parterna (som alltså inte i juridisk mening är just parter utan objekt) medan Äktenskap är innehållet: att de delar säng och säte, til halffuan säng, til laas ok nykla och att hustrun är maka och barnen fulla arvingar.
Äktenskapslagen i sin tur var en politisk lögn: beteckningen på 1911 års (utbytta) Lagberednings statliga monopol Vigseln 1915; ett Förvaltningsrättsligt beslut fattat av en ”Förrättare”/tjänste-man (= domare eller Präst) på Statens vägnar (”Samhällets bestånd”) över parternas huvuden.
Parterna blev nu föremål för Statens (”Samhällets”) beslut, i stället för Giftomannens...
Äktenskapet, dvs. innehållet, försvann som begrepp genom de sk Barnlagarna 1917 (äktenskap är numera inte definierat i svensk rätt: "sambo" skall vara "äktenskapsliknande", men får inte vara för likt...) – och hade börjat försvinna genom antagandet av 1743 års Lag i februari 1736. 1734 års Lag var Enväldets Riks-lag, ett genombrott för misogyni; kvinnofientlighet, i svensk lagstiftning, förberett sedan 50 år av Enväldets Lag=Commission.
Den forntida rättstraditionen, att dela säng och säte blev 1917 o-sedlighet och genom barnlagarna blev alla barn ”oäkta”, vars föräldrar inte hade gift sig med 1915 års nya rättsinstitut Vigsel, liksom 2 kategorier barn (barn i ”återgångna” äktenskap och barn avlade i våldtäkt) som sedan forntiden hade räknats som födda i ”äkta” säng – och naturligtvis alla de vars föräldrar var sammanboende.
Sammanboende, inte ”Vigsel”, var det vanliga i 1900-talets början. Att detta återinfördes under namn av "Sambo" utan rättigheter och skyldigheter i nya Äktenskapsbalken 1987 – densamma som även återinförde könskriteriet, sedan det försvunnit vid en partiell revision 1970 – kan liksom inte riktigt räknas...
Till 14/6 1917 hade nämligen alla barn vars föräldrar bodde ihop och där fadern närvarade vid dopet (mamman fick ju inte vara med vid dopet – hon skulle ”kyrktagas”, även om Ärkebiskop Laurentius Petri hade förbjudit denna hedniska sed i sin Kyrke=Ordning 1571!) räknats som födda i äktenskap. För föräldrarna levde i Äktenskap, jfr Almqvists Det går an.
Barnen var därmed självklart arvingar (om än något devalverat av Sv. R Lag 1734) – barnens säkra och ograverade Arv är vad all äktenskaps-lagstiftning går ut på. Och det fanns förr många mellanformer mellan ”äkta” och ”osedlighet”; officiella och inofficiella sk frillo-äktenskap (av tyskans Friedel; kärlek).
Detta är vad ordet Äktenskap handlar om – alltså lagarnas räckvidd.
Partnerskapet från 1994 är inte något nytt, utan en fortsättning på dessa, andra, mindre värda äktenskapsformer, eftersom det endast ger tillträde till delar av lagen, parterna är inte Makar.
Alltnog 48% av Sv. D:s läsare besvarar frågan Bör äktenskap kallas giftermål i lagstiftningen? med Nej. 33% med Ja och 20% med Vet inte.
Jag tänker nog att det skulle vara fler som svarade Vet inte för insikten om vad 1911 års Lagberedning gjorde (nämligen att den utifrån politiska och sociala fördomar utplånade årtusendens rättstradition till nackdel för kvinnor och barn) finns inte idag.
Läs gärna vår bok: Äktenskap och Vigsel,
Books-on-Demand, Visby 2004
tryck på Sociologi, Samhällskunskap, Politik, Debatt:
http://booksondemand.e-butik.se/
torsdag, oktober 02, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar