onsdag, augusti 10, 2005

Galatherbrevet

Alla är ni Guds Söner (uioì) genom Tron i Kristus Jesus;
för i och med att ni döpte er till Kristus, iförde ni er Kristus.
Här finns inte (ouk éni) jude eller grek,
här finns inte slav eller fri,
här finns inte man och kvinna (ársen kaì thälu)
– alla är ni ett i Kristus Jesus.
Och är ni ett i Kristus,
då är ni Abrahams säd (spérma) och delaktiga enligt Löftet.

Galatherbrevet 3:26-29

Bibeln är uppkommen i en förmodern kultur och självklart patriarkalisk, men därför inte mer än undantagsvis (2:a århundradets pseudo-epigrafier) antagonistisk och hierarkiskt nedvärderande. Samhällets ojämna strukturer rättfärdigas inte; görs inte till ideologi, som i den indiska och alexandrinska filosofin.
Men det är värt att observera om författarna talar i 1:a, 2:a eller 3:e person. Om de talar till oss (män), till er (män och kvinnor) eller om dem (kvinnor, barn osv).
Och grammatikaliskt maskulinum är, beroende av sammanhanget, antingen enbart män, eller inklusivt; kvinnor och män, medan grammatikaliskt femininum alltid är exklusivt; endast kvinnor.

Arvet och Huset med dess makt- och hackordningar är det förmoderna samhällets mönster. Paulos bryter dessa inifrån när han säger: ”alla är ni Guds uioì (äldsta) Söner”. I Församlingen är alla Kristi med-arvingar. Inga styvbarn.

Den som i ovist nit ändrar detta till "inklusivt språk" förstör alltså själva poängen... ;-)

Ebaptísthäte; döpte-s är medium/passivum, i detta fallet medium: döpte ni er, jfr apeloúsasthe; tvättade ni er, i 1:a Kor 6:11 (alltså inte blev ni tvättade av Prof. Riesenfeldt, som i NT 1981).

Enedúsasthe är också medium; iförde ni er (bildligt; såsom en mantel). Andra former av ordet är konkreta och betyder (i)kläda sig (kläder).

Jude eller grek är specie: personerna som står där; var och en av dem, men alla är judar eller greker i Församlingen – och alla tycker att de är bättre än de andra!

Finns inte, säger Paulos.

Slav eller fri (observera ordningen!) är genus; kategorierna. Finns inte i Församlingen. Se vad Paulos skriver om Onésimos i brevet till Filémon: ” … såsom sände jag åstad mitt eget hjärta.” ” … för att du skulle få honom igen för alltid, nu icke längre såsom en träl, utan ……. såsom en älskad broder.” ” … din broder både efter Köttet och i Herren!” (1917).

Men jfr den alldeles motsatta samhällsuppfattningen i Smyrna-kretsens alias 1:a Tim 6:1-2 från 150-talet! Slaven skall lyda, så att inte Gud och läran bliva smädade!

Förvanskningen av 1 Kor 7:21 i NT 1981 (jfr 1917!) visar, att den sista Statliga Bibelkommissionen delar Smyrnas uppfattning.

Éni, förkortning av estín; vara i, är befintlighet; här. Ouk éni blir alltså inte ett abstrakt ”det finns inte”, som i de statliga 1900-talsöversättningarna, utan konkret ”här finns inte” (dock står det ”finns inte” i det äldsta manuskriptet; P46, från 200-talets sista fjärdedel).

Ársen kaì thälu; man och kvinna, är biologiska och sociala könsdifferenser och torde innefatta – "och" bör vara en al kol-konstruktion – även dem som är båda (hermafroditer) eller varkendera (pseudo-hermafroditer) liksom eunucker. Alltså HBT.
Men orden ársen och thälu; man och kvinna (i Genesis 1:27) är just de som åberopas inom Calvinismen och i Roms Katekes för det sena 1900-talets vulgär-biologistiska läror om kvinnans ”komplementära” underordning under mannen.

Paulos avvisar alltså dessa på 1870 års avstånd. Finns inte i Församlingen.

Det skall anmärkas att "thälu" är ett ord som reducerar kvinnan till biologiska funktioner ("kvinnans rätta bruk"). Ordet anges i de vanliga ordlistorna betyda "bröst" med verbet thälazo; ge di, men thäxä betyder slida och thälu kunde användas om en man som lät sig knullas; det betyder alltså fitta.

Thälu förekommer i pluralis thäleiai i den påstått anti-homo-sexuella glossan Rom 1:26-27 (sent 2:a århundrade, antagligen av Clemens av Alexandria), men finns hos Paulos alltså endast här – och alltså negerat.
Det ord som används i NT är annars alltid gunä/gunaika, eg. hustru. Så även av Smyrnas misogyna Pastoralbrev – också i den despektiva formen gunaikária i alias 2 Tim 3:6: fjollor (om Knutby-sammanhang...).

Och när Paulos (eller är det Marcion?) i 1 Thess 2:7 talar om att ge di, använder han ordet trofós; mamma/amma – och då om sig själv!

I NT 1981 har detta av okänd anledning blivit "moder", men det är inte modern som är amma, utan mamman. I förmoderna sam-hällen är moder och mamma/vårdnadshaverska olika personer!
Abrahams spérma; säd, är hans barn enligt Löftet, genom Sara, Hagar och Ketura (biblisk äktenskapssyn är månggifte).

Kläronómou är del-aktiga (för livstiden) i Arvet; arvtagare enligt epangelían; Löftet till Abraham (Genesis 12:1-3, 12:7, 13:14-17, 14:18-19, 15:1-6).
Alltså; i Kyrkan (den verkliga) finns inte någon etnisk, social eller könsmakts-hierarki.

Vi tar det igen:

Alla är ni Guds Söner genom Tron i Kristus Jesus;
för i och med att ni döpte er till Kristus, iförde ni er Kristus.
Här finns inte jude eller grek, här finns inte slav eller fri,
här finns inte man och kvinna – alla är ni ett i Kristus Jesus.
Och är ni ett i Kristus, då är ni Abrahams säd och delaktiga enligt Löftet.

Och endast då...

1 kommentar:

~Karin Långström Vinge~ sa...

Välkommen in i bloggosfären!