Från Rom meddelas följande invocatio innan man ger sig ut å Internet:
http://www.preces-latinae.org/thesaurus/Varia/SIsidore.html
Isidorus Hispalensis Biskop av Sevilla, c:a 560 +636, var en ariansk kyrkoman i Vestrogoternas nyplatonistiska Rike. Flera sekler efter sin död och långt efter morernas landstigning vid Gib al Tareq (Gibraltar) 708, blev han en auktoritet för Västeuropas kristenhet, dvs. för den akademiska promillen.
Pater & Doctor Ecclesiae.
Alltså på samma sätt som hans kollega Augustinus av Hippo + 430 blev auktoritet 700 år efter sin död - på säkert avstånd från den förlorade kyrkoprovinsens Africa proconsularis' villolärande verklighet - genom att 1100-talets akademiker allegoriserade hans skrifter för att legitimera sentida kyrko- och socialpolitiska behov. I Augustinus fall blev De civitate dei; Om Guds stad eller civilisation (alltså om ett kristet samhälle) efter Dictatus papae 1073, en lära om Guds Stat; om Kyrkostaten.
Isidorus skrev bl.a. en Encyclopedi, vari han samlade sin tids hela vetande (det var alltså i och för sig inte stort - men desto mer allegoriskt). Och som man förstår, var problemet för lille Isidor att han trodde bergfast på allt han läste...
(Hur kan man döpa ett oskyldigt barn till Isidor?)
I Isidors encyklopedi kan man t.ex. läsa om Enfotingarna i Indien (Indien är allting utanför Europa, jfr Väst- och Ostindien). De lägga sig på marken att sova med foten som solskydd.
Sen finns det också Huvudlösa...
Kungliga Bibliotekets böhmiska Codex gigas - felaktigt kallad Djävulsbibeln - innehåller förutom hans encyclopedi flera Bref av honom. De sågs alltså som nyttiga och goda att läsa för 800 år sedan.
(Codex gigas är en Bibel 0,5 x 1,5 m i den äldsta Latinska översättningen (ett Afrikanskt latin från 200-300-talets Africa proconsularis, dvs. nuvarande Tunisien och östra Algeriet) med necrologium, trollformler DE FURTIS & FEBRIBUS; mot tjuvar och febrar, och lite annat smått och gott).
Och nu är lille Isidor alltså påtänkt som skyddshelgon för Internet.
Det kan nog behövas. Och hispalensis är ju inte så illa funnet...
http://www.preces-latinae.org/thesaurus/Varia/SIsidore.html
Isidorus Hispalensis Biskop av Sevilla, c:a 560 +636, var en ariansk kyrkoman i Vestrogoternas nyplatonistiska Rike. Flera sekler efter sin död och långt efter morernas landstigning vid Gib al Tareq (Gibraltar) 708, blev han en auktoritet för Västeuropas kristenhet, dvs. för den akademiska promillen.
Pater & Doctor Ecclesiae.
Alltså på samma sätt som hans kollega Augustinus av Hippo + 430 blev auktoritet 700 år efter sin död - på säkert avstånd från den förlorade kyrkoprovinsens Africa proconsularis' villolärande verklighet - genom att 1100-talets akademiker allegoriserade hans skrifter för att legitimera sentida kyrko- och socialpolitiska behov. I Augustinus fall blev De civitate dei; Om Guds stad eller civilisation (alltså om ett kristet samhälle) efter Dictatus papae 1073, en lära om Guds Stat; om Kyrkostaten.
Isidorus skrev bl.a. en Encyclopedi, vari han samlade sin tids hela vetande (det var alltså i och för sig inte stort - men desto mer allegoriskt). Och som man förstår, var problemet för lille Isidor att han trodde bergfast på allt han läste...
(Hur kan man döpa ett oskyldigt barn till Isidor?)
I Isidors encyklopedi kan man t.ex. läsa om Enfotingarna i Indien (Indien är allting utanför Europa, jfr Väst- och Ostindien). De lägga sig på marken att sova med foten som solskydd.
Sen finns det också Huvudlösa...
Kungliga Bibliotekets böhmiska Codex gigas - felaktigt kallad Djävulsbibeln - innehåller förutom hans encyclopedi flera Bref av honom. De sågs alltså som nyttiga och goda att läsa för 800 år sedan.
(Codex gigas är en Bibel 0,5 x 1,5 m i den äldsta Latinska översättningen (ett Afrikanskt latin från 200-300-talets Africa proconsularis, dvs. nuvarande Tunisien och östra Algeriet) med necrologium, trollformler DE FURTIS & FEBRIBUS; mot tjuvar och febrar, och lite annat smått och gott).
Och nu är lille Isidor alltså påtänkt som skyddshelgon för Internet.
Det kan nog behövas. Och hispalensis är ju inte så illa funnet...
Länk till Gigas: http://www.kb.se/codex-gigas/Svensk-Codex-Gigas/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar