tisdag, augusti 23, 2005

O tempora o mores!

Celibat är en särskild den Helige Andes personliga kallelse. Präster får inte den kallelsen oftare än andra människor.

Obligatoriskt celibat för präster infördes på pergamentet av Late-ranum II 1139. Det tog århundraden att genomdriva - där det lyckades. Således har t.ex. kyrkorna i Sverige-Finland och Island aldrig haft obligatoriskt celibat för präster och biskopar.

Den siste romerske biskopen på Island föll i strid med sina 3 söner... (nej, dom slogs inte med varandra ;-)

Där det obligatoriska celibatet genomdrevs, gick det så till att prästernas fruar bannlystes (lilla bannet, dvs nattvardsförbud) och skulle från-skiljas inom år och dag - annars blev prästen själv bannlyst. Från-skiljandet; den polygame mannens ensidiga rätt till repudium, som ännu finns i islamisk rätt, är just det som förkastas av Jesus i Markus 10 med paralleller, inte divortio, vår västeuro-peiska ömsesidiga skilsmässa.

Rom gjorde också i Lateranum IV 1215 prästers söner vanbörd-iga, dvs. arvlösa som barn avlade i hor (ett one night stand). Prästen egendom skulle överlämnas till kyrkan.

Östgötalagen från 1300-talet reglerar likafullt arv efter präst.

I samma veva infördes (och i samma avsikt; att arvegods skulle gå till kyrkan) det kanoniska testamentet (den Gregorianska världs-revolutionens finansiering) som aldrig gällt i Sverige. OBS att det inte fanns enskild egendom förrän i Roms kanoniska rätt. Släkten ägde - individen disponerade för sin livstid.

För platonister är det otänkbart att döttrar skulle kunna ärva, alltså glömdes de bort...

Vanbördiga var en av 6 fantom-katgorier som utstöttes ur Sam-hället genom att uteslutas ur Kyrkan och fick inte prästvigas. Lund kacklade t.ex. i tidigt 1200-tal om Biskop Valerius av Strängnäs som var prästson och blev ÄB 1210.

Kardinal Vilhelm av Sabina försökte införa dessa bestämmelser i Sverige och Finland genom Skänninge mötes beslut 1248. Det finns emellertid ingenting som tyder på att något av mötets beslut kunde genomdrivas (och mötet nämns ingenstans förrän i Olaus Petri Svenska krönika i 1530-talet), utan betydelsen ligger vid sidan av: alliansen mellan den gregorianska hierarkin och Kung Eric XIs yngsta systers man Birger Magnusson av Bjälbo; alltså stödet för hans usurpation av svågerns och svägerskornas söners tron (Åbo var inte med och är oskyldigt).

Det är i Skänninge mötes beslutsdokument som Birger Magnusson första gången kallas jarl - men Rikets Jarl Ulf Fasi (son till Jarl Carl döve av Bjälbos yngsta gren) levde åtminstone året ut.

1258 "medgav" Alexander IV av Rom på Uppsalas begäran dispens för Ärkestiftet och året därpå för hela den svenska Kyrkoprovin-sen (Sverige utom Skåneland och Bohus län, men med Finland, Jämtland och Härjedalen). Vissa biskopar försökte ändå genomdriva obligatoriskt celibat i sina stift (t.ex. Åbo i 1400-talet) och tog betalt för "dispenser".

Men det finns också vittnesbörd om gifta biskopar - och en och annan bigamist...

Slitningen mellan olika uppfattningar, mellan det alexandrinska idé-arvets abstinensläror och europeisk familjerätt, löstes i praktiken genom frilloäktenskap, (av tyskans Friedel; kärlek) alltså äktenskap utan offentlig (civil) Fästning eller (kyrklig) Vapenhusceremoni.

Dessa var alltså fullt giltiga i lag till 1/1 1918, men hade en svagare ställning.

ÄB Laurentius Petri Nericius förbjöd detta 1534, men det finns fortfarande i Tyskland prästfruföreningar av "hushållerskor"...

Hans bror Dr Olaus Petri Nericius, Ärkedjäkne i Stockholm gifte sig i St Nicholai 1525 med vapenhusceremoni följd av mässa. Det var mässan som gav de kyrkorättsliga och civilrättsliga verkningarna (hustrun blev maka och barnen fulla arvingar). Det var första gången som vi vet att det mässades på svenska.

Hans samtida kollega i Åbo Peder Nilsson till Särkilax (Stiernkors) + 1529 hade gift sig redan i Wittenberg med Margareta Cornelii dotter från Tyskland.

I DAG

England: Fallet med den fd anglikanske prästen på Kanarieholmar-na är inte så unikt som det sägs i media. Just pga att Engelska kyrkan började viga kvinnor till päster för 10 år sedan (de får idag inte bli Biskopar) gick några hundra engelska präster över till Rom (och fick saftiga pengar emellan). En del av dem var gifta och hade barn.

Sverige: Även Stockholms Romerska Stift har ett flertal (svensk-födda) präster som är gifta. Ett par av dem har också barn. Åtmin-stone någon av dem är också prästson - vilket de ju alltså inte fick vara...

Enligt den strikta versionen skall de ha lovat celibat i sina äktenskap, om dessa består.

Annars kan ju äktenskap som bekant upplösas mycket lätt i Rom genom återgång (om man har rätt förbindelser, jfr Prinsessorna av Monaco), så länge det inte kallas skilsmässa. Man åberopar då "fel" i intentio; avsikten, begågna vid äktenskapets ingående. Dessa fel är idévärld och kan vara hur efemära som helst (att man inte ville ha barn, att man blev tvingad av släkten, att man var kär i någon annan, osv...).

Omöjligt att kolla i efterhand.

Allmänt: Förr i världen var höga kyrkliga ämbeten i hela Europa vikta för adeln. Jfr Åbo stift, vars domkapitel i 1400-talet behärskades av en släktkrets; nästan alla biskoparna - och Peder Särkilax ovan - var nepos till gamle biskopen. Detta har försvunnit i 1900-talet (men jag vet en radikal arbetarpräst, som blev erbju-den ett stift för att han var släkt med furstehuset. Han blev jätte-arg!). Den siste adlige abbén jag känner är 82 år fyllda och bland 117 Kardinaler finns idag endast ÄB Graf v. Schönborn av Wien.

Antalet präster har sjunkit katastrofalt i Europa de senaste de-cennierna och medelåldern är närmare 70 år. Många präster i t.ex. Frankrike har ett dussin församlingar och många dop och vigslar får överlåtas till lekmän...

I Frankrike är det inte längre en heder ens för bondefamiljer att ge sina söner till Kyrkan.

Vatikanstaten: Vi får ständigt höra nuförtiden att Romerska kyrkan alltid har varit självständig från staterna... Det är inte alls sant. Den "längste" påven, bakåtsträvaren Pius IX (1846-1878) tillsattes från Wien (och var en grov felspekulation). 2:an Johannes Paulos II satt som bekant i 26 år. Petrus var förstås aldrig biskop. Sådana fanns inte förrän omkring år 100, t.ex. Biskop Onésimos av Efesos, slaven från brevet till Filémon (och vi vet inte att de då var biskopar i dagens mening).

Så sent som 1904 inlade Kejsar Frans Josef veto mot Konklavens val...

Präster och kaniker tillsattes ofta av lokala herrar och biskopar av regeringarna. De romerskt katolska majestäternas titlar av Apo-stoliskt Majestät (Ungern), Allerkristligt Majestät (Frankrike), Katholskt Majestät (Spanien) osv, uttrycker just denna de natio-nella kyrkoprovinsernas självständighet.

Först Konkordaten med diktaturerna efter 1:a Världskriget gav Biskopen av Rom utnämningsmakt i sin kyrkoorganisation. Och inte ens det till 100% I våras, när det skulle utses en ny ÄB av Paris efer Kardinalen Lustiger, använde Franska Republiken sin rätt att konsulteras.

Av Konkordaten var det viktigaste det med Mussolinis Italien 1927, och det kanske intressantaste - eller åtminstone mest fanta-sieggande - det med Hitlers Tyskland. Konkordaten är emellertid hemliga och har alltså endast avslöjats till sin ordalydelse till följd av 1900-talsdiktaturernas fall. Det med Tredje Riket har inte återfunnits (och Rom släpper inte sitt ex...).

Efter murens fall 1989 har nya konkordat slutits med de återupp-ståndna staterna i Öst. Dessa söker inte sällan immunitet för kyrkomedlemmar i förhållande till ländernas civila lag (rätt för sjukvårdspersonal att vägra medverka vid abort, osv.), jfr USAs krav på straffrättslig immunitiet för sina soldater och Roms uttalanden i förra amerikanska valet, att de kandidater som inte följer Roms politik när det gäller t.ex. aborter och partnerskap, skall nekas nattvard.

Det framgår av länken ovan att den fd anglikanske prästen har (automatiska) åsikter om kvinnan kan vara präst och att han inte talar spanska...

Söndag 28/8
Rubriken blir nu sannare än avsett... Dagens The Guardian berät-tar hur Bängt XVI tänker lösa problemen med prästrekrytering och sexuella övergrepp:

http://observer.guardian.co.uk/international/story/0,6903,1558063,00.html

6 kommentarer:

Karin sa...

Tack. Din blogg är en källa till mycket ny kunskap.

/Karin

Göran Koch-Swahne sa...

Gammal! Gammal som gatan...

Göran Koch-Swahne sa...

Fast det där om pappsens finska farmors uronklar har jag läst mig till i somras...

Anonym sa...

Jag undrar... vad handlar artikeln om, i korta drag, som du länkar till?
Språket är inte begripligt för mej...

Göran Koch-Swahne sa...

BBC http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/4172162.stm

Anonym sa...

Tack!
Nu förstår jag.